Till umu.se

Välfärdsopinion 2017

Projekttitel

Välfärdsopinion 2017

Projektperiod

2017-01-01 - 2019-12-31

Ämnesområden

Sociologi

Forskningsledare

Ingemar Johansson Sevä, Sociologiska institutionen

Välfärdsstatsundersökningen är en serie undersökningar av svenskarnas attityder till välfärdspolitik. Den första undersökningen genomfördes 1986 och den har replikerats 1992, 1997, 2002 och 2010. Vissa frågor ur undersökningarna hämtades från en tidigare undersökning genomförd 1981, och vissa frågor har inkluderats i andra undersökningar 1996 och 2006. Professor Stefan Svallfors är initiativtagare till och har genomfört samtliga av de tidigare Välfärdsstatsundersökningarna. Resultaten från dessa har bidragit till att återetablera attitydforskning som en stark gren inom svensk sociologi, och även kommit att ge viktiga bidrag till den politiska debatten kring välfärdspolitikens utformning och framtid. En ny undersökning år 2017 skulle skapa tidsserier beträffande svenskarnas attityder till välfärdspolitiken på 31-36 år med 6-9 mättillfällen (beroende på exakt vilka frågor som avses). Genom sin kombination av långa tidsserier och omfattande frågebatterier skulle det utgöra ett internationellt sett unikt datamaterial på detta område som dessutom erbjuder goda möjligheter att studera sambandet mellan de senaste årtiondenas institutionella förändringar som skett i den svenska välfärdsstaten och samhällsmedborgarnas välfärdspolitiska attityder.

Samhällsmedborgarnas åsikter, föreställningar och normer kring de politiska institutionerna och deras effekter är ett centralt samhällsvetenskapligt forskningsområde. Det rör sambandet mellan samhällets stratifiering och individers normativt baserade föreställningar kring rättvisa och (om)fördelning. Ytterst sett rör frågan förhållandet mellan "objektiva" faktorer, som fördelningen av levnadsförhållanden och livschanser, och "subjektiva" faktorer, som de normer och föreställningar människor applicerar i skilda sociala situationer. Men medborgarnas åsikter om välfärdspolitiken har också uppenbar policy-relevans. Eftersom medborgarna ytterst sett är såväl välfärdspolitikens avnämare som dess finansi­ärer är deras åsikter om välfärdspolitikens omfattning, organisering och finansiering av stor politisk vikt. Om de välfärdspolitiska institutionerna ska vara långsiktigt hållbara krävs inte bara att de är eko­nomiskt bärkraftiga; det krävs dessutom att de har medbor­garnas stöd.

I den internationella forskningen har relationen mellan institutioner och attityder ofta stått i fokus och här har s k återkopplingseffekter (”feedback effects”) getts stor vikt (Pierson 1993; Soss 1999; Mettler & Soss 2004; Soss & Schram 2007; Svallfors 2007). Man är här intresserad av att studera hur institutionella faktorer och förändringsprocesser inverkar på föreställningar och för­hållningssätt bland väljare och allmänhet. Såväl uppfattningar om det faktiska sakläget som normativt baserade förhållningssätt kan påverkas av den institutionella utform­ningen och dennas förändring (Pierson 1993; Svallfors 2007). Dessa attityder bland med­borgarna kan i sin tur påverka institutionella förändringsprocesser, genom att skapa efter­frågan på institutionell förändring, förskjuta inriktningen på institutionella förändringar, eller försvåra och kanske till och med omöjliggöra institutionell förändring.

Det finns i det perspektivet starka skäl att nu genomföra en ny datainsamling och analyser av dessa data då den svenska välfärdsstaten har genomgått påtagliga institutionella förändringar under de senaste decennierna. Framförallt innefattar dessa förändringar en ökad privatisering av utförandeledet samt ökade inslag av marknadsstyrning av den offentliga sektorn (Bergh 2008; Jordahl 2013). Sjukvården och skolan är tydliga exempel på områden där såväl finansieringen som utförandet var offentligt organiserade ända fram till början av 1990-talet. Därefter har organiseringen av utförandeledet genomgått betydande förändringar inom många välfärdsområden. En förändringsprocess som framförallt accelererat under 2000-talet. Två exempel på denna förändringsprocess är att landstingens köp av verksamhet från privata företag inom primärvården uppgår till ca 35 % av den totala kostnaden, samt att andelen gymnasieelever som går i fristående skolor numera uppgår till drygt 25 %. En framträdande aspekt när det gäller privatiseringen av utförandeledet är den lokala och regionala variation som uppstått, där inte minst kommunskillnaderna i många fall är markanta när det gäller förekomsten av privata tjänsteleverantörer inom skola och omsorg (Hartman 2011; Jordahl 2013). Denna variation framgår tydligt om man t ex jämför andelen gymnasieelever som går i friskolor i storstadskommuner med andelen i glesbefolkade kommuner: i storstadskommuner uppgår denna andel till drygt 40 % vilket kan jämföras med ca 10% i glesbefolkade kommuner. Det är av stort intresse att fråga om och hur dessa institutionella förändringsprocesser påverkat samhällsmedborgarnas välfärdspolitiska attityder, och i vilken utsträckning de institutionella förändringarna haft en attitydmässig grund bland medborgarna. Det svenska fallet är i det avseendet mycket intressant, eftersom det rör en gradvis men markant förskjutning bort från centrala aspekter av det som ofta betraktats som den arketypiska universella välfärdsstaten.

När det gäller den svenska välfärdspolitiska utvecklingen kan man sammanfattningsvis säga att det har blivit allt svårare att tala om en enhetlig välfärdsstat som erbjuder ett likvärdigt kvalitetsmässigt utbud av tjänster oberoende av var man bor i Sverige. Urbaniseringen, med en allt större ekonomisk koncentration till storstadsområden, har lett till en allt större heterogenitet mellan kommuner. Givet detta är det av intresse att studera långsiktiga trender av det välfärdspolitiska stödet bland medborgarna, och hur detta skiljer sig åt mellan kommuner och olika sociala grupper.

Forskningen kring attityder till välfärdspolitiken har genomgått flera faser. De första analyserna dök upp i början av 1980-talet, i kölvattnet av 70-talets politiskt kritiska diskussion kring välfärdsstatens effekter och framtid (Coughlin 1980; Taylor-Gooby 1985). Dessa första studier byggde på analyser av redan existerande datamaterial, men efterföljdes snart av nationella undersökningar där representativa urval tillfrågades om sin syn på välfärdspolitiken (Cook and Barrett 1992; Roller 1992; Svallfors 1989; 1996). Andra studier har frågat hur medborgarna i olika industriländer skiljer sig från eller liknar varandra, inte sällan med utgångspunkt i Esping-Andersens (1990) klassiska studie av "välfärdsregimer" (Svallfors 1997; 2003; Mau 2003). Resultaten från de tidigare Välfärdstatsundersökningarna har varit en viktig del i denna forskningsutveckling.

I korta drag kan resultaten från undersökningarna fram till början av 2000-talet sammanfattas i fem punkter: (1) Svenskarnas attityder visade i stort sett ett starkt stöd för välfärdspolitikens stora omfattning, kollektiva finansiering och offentliga organisering. I skarp kontrast mot åttiotalsdebattens svepande påståenden om att yngre generationer inte stödde välfärdspolitiken, eller om svenskarnas motstånd mot den byråkratiskt-administrativa statens intrång i privatlivet, visade resultaten från dessa undersökningar ett starkt stöd för välfärdspolitiken. Detta stöd visade sig också vara påtagligt stabilt över tid. (2) På samma gång påvisades dock en tydlig skillnad mellan universella/generella bidrag och tjänster och mer riktade eller behovsprövade former av välfärdspolitik. De senare hade ett mycket svagare stöd bland allmänheten än de förra. Detta förhållande har en påfallande stabilitet över tid och skillnaden i stöd mellan universella och riktade former av välfärdspolitik tenderar snarast att skärpas något. (3) Skillnader återfanns också ifråga om generellt och specifikt stöd för välfärdsstaten. Det generella stödet, i form av attityder gentemot objekt som "sociala reformer" eller "den offentliga sektorn" visade sig mer beroende av förändringar i den politiska diskursen och allmänna ideologiska dispositioner, och attitydstödet var därför mer föränderligt på denna nivå. Stödet för specifika välfärdspolitiska program och åtgärder var istället mer stabilt beroende på att detta grundas i människors vardagliga erfarenheter. (4) Stödet för välfärdsstaten samexisterade också med avsevärd ambivalens beträffande olika aspekter av välfärdspolitiken. Föreställningar om fusk och missbruk av välfärdspolitiken var till exempel relativt vanligt förekommande, liksom missnöje med byråkrati och ineffektivitet. Föreställningarna om utbrett missbruk av välfärdspolitiska åtgärder minskade dock påtagligt under nittiotalskrisen och var ännu i början av 2000-talet inte tillbaka på åttiotalets nivåer. (5) De tidigare undersökningarna bekräftade också att klass och "klass-relaterade" faktorer (som inkomst och utbildning) var de viktigaste bestämningsfaktorerna bakom människors välfärdspolitiska attityder. Dessa resultat framstod i skarp kontrast mot argument om att olika sektorsbaserade skiljelinjer – t ex den mellan privat och offentlig sektor – skulle ha blivit de viktigaste inom välfärdspolitiken. Den sist genomförda undersökningen från 2010 visade dock på några intressanta förändringsmönster även om stödet för en omfattande och offentligt organiserad välfärdsstat överlag fortsatte att vara relativt stabilt. Ett sådant intressant mönster var att stödet för en mixad välfärdsmodell, där finansieringen av välfärdstjänster i huvudsak sker kollektivt via skatter men där privata aktörer i större utsträckning står för utförandet, vuxit över tid. Dessutom visade det sig att stödet för en mixad modell var starkare i kommuner med en större andel privata serviceleverantörer samtidigt som stödet för den traditionella svenska välfärdsmodellen var starkt i kommuner med en liten andel privata serviceleverantörer. Dessa resultat indikerar därmed att den geografiska variationen i välfärdspolitiska attityder tycks öka över tid vilket kan medföra en geografiskt polariserad opinion där nya skiljelinjer uppstår mellan exempelvis stad och landsbygd.

Det skisserade projektet anknyter till den internationella forskningen kring attityder till välfärdspolitik och de teorier som fokuserar på politiska institutioners betydelse för attityder. De nya data som kommer att produceras och analyseras i projektet innebär att vi kan studera välfärdsattitydernas utveckling under fyra decennier. Särskilt intressant är som berörts ovan att denna tidsperiod innefattar en tydlig institutionell förskjutning i organiseringen av välfärdsservice. En övergripande forskningsfråga i projektet handlar därför om betydelsen av en sådan institutionell förändringsprocess för människors attityder till välfärdspolitik. Kommer det starka stödet för en omfattande och offentligt organiserad välfärdsstat som framkommit i tidigare undersökningar att kvarstå även under nya förhållanden där förekomsten av privata serviceleverantörer ökat markant, men med stora variationer mellan olika kommuner, eller innebär denna utveckling att nya attitydtrender uppstår? Här är det särskilt intressant att studera i vilken utsträckning geografiska skiljelinjer i välfärdspolitiska attityder existerar, liksom om attitydtrender pekar i olika riktningar bland olika sociala grupper. Inom projektet avser vi därför att studera såväl attitydernas nivå över tid som deras sociala strukturering. Genom att undersökningen kommer att spänna över fyra decennier anser vi att projektet kommer att ha goda möjligheter att blottlägga långsiktiga attitydtrender och även studera hur dessa kan hänga samman med de observerade institutionella förändringarna av den svenska, alltmer decentraliserade, välfärdspolitiken. En del av projektet har alltså en tydlig komparativ karaktär, där vi avser att undersöka vilken roll den kommunala kontexten har för struktureringen av välfärdspolitiska attityder.

De frågor vi reser i projektet avser alltså dynamiken i välfärdsattityderna och handlar om: (a) de allmänna attitydtrenderna på välfärdspolitikens område; (b) hur sambanden mellan olika attityddimensioner förändrats; (c) hur sambanden mellan sociala skiljelinjer (klass, genus, generation, etc) och attityder förändrats; (d) vilka mekanismer som förmedlar mellan socio-strukturell placering och välfärdsstatsattityder. Vi avser att lägga särskild vikt vid attityder kopplade till organiseringen av välfärdsservice och därmed på ett mer omfattande sätt än i tidigare undersökningar fokusera på hur stödet för privatisering av välfärdsservice ser ut och hur det varierar mellan olika sociala grupper och kommunkontexter.

Slutligen vill vi sammanfatta projektets fördelar genom att särskilt peka på följande fem punkter: (1) kombinationen av långa tidsserier och omfattande frågebatterier skulle innebära att Välfärdsstatsundersökningen utgör ett datamaterial som är internationellt sett unikt på detta område; (2) en markant institutionell förskjutning av välfärdens organisering i vad som ofta liknas vid den idealtypiska universella välfärdsstaten utgör ett intressant fall i sig, men erbjuder också en unik möjlighet att bidra till de teorier som fokuserar på återkopplingseffekter av policyförändring; (3) möjligheten att studera attityder till ett aktuellt och frekvent debatterat fenomen, nämligen privatiseringen av produktionen av välfärdstjänster, på ett omfattande och detaljerat sätt genom konstruktion av nya frågebatterier som fångar fler aspekter och dimensioner av privatisering än vad som varit fallet i tidigare undersökningar; (4) ett relativt stort urval (n=6000) av respondenter som möjliggör kontextuella analyser på kommunnivå för att besvara frågor som rör den alltmer framträdande heterogeniteten bland svenska kommuner; (5) projektgruppens omfattande erfarenhet av enkätkonstruktion, datainsamling och analys av enkätdata innebär att möjligheterna att genomföra ett framgångsrikt projekt måste ses som goda.


Betydelse för forskningsområdet

Projektet har en rad fördelar som är av betydelse för forskningsområdet. För det första innebär en ny undersökning att datamaterialet då innefattar omfattande frågebatterier och i många fall tidsserier som spänner mellan 1986 och 2017. Det attityddatamaterial som genereras täcker alltså ett brett spektrum av välfärdspolitiska attityddimensioner över en lång tidsperiod. När det gäller såväl frågebatteriernas omfattning som de långa tidsserierna är alltså undersökningen unik och kan inte jämföras med andra undersökningar som exempelvis European Social Survey (ESS) eller SOM-undersökningen då dessa endast innehåller enstaka indikatorer för att fånga välfärdspolitiska attityder (dessutom spänner ESS över en avsevärt kortare tidsperiod) och i det fåtal fall välfärdspolitiska attityder verkligen står i fokus existerar endast enstaka mättillfällen (t ex ESS 2008). För det andra innefattar tidsperioden, och då särskilt de senaste 10-15 åren, en markant institutionell förskjutning i organiseringen av välfärdstjänster, något som erbjuder goda möjligheter att studera betydelsen av en sådan institutionell förändring för människors attityder. Det sistnämnda innebär att vi särskilt kan bidra till den komparativa attitydforskning som fokuserar på institutioners betydelse för attityder genom att studera utvecklingen av institutioner och attityder över tid inom vad som brukar beskrivas som en idealtypisk universell och homogen välfärdsstat.

Vi avser att lägga större vikt vid förklaringsmekanismer än vad som varit fallet i tidigare undersökningar som främst inriktats på att studera hur individers nuvarande positioner och resurser och deras tidigare erfarenheter påverkar deras attityder. Detta vill vi utveckla bland annat genom att undersöka i vilken mån föreställningar om framtida tillstånd kan förklara dagens attityder. Dagens förhållningssätt skapas "i skuggan av framtiden", d v s under inflytande av anteciperade effekter av olika slags förändringar. Detta gäller föreställningar om såväl den egna individuella framtida situationen som effekterna av olika slags institutionella förändringar. Existerande forskning har i mycket liten grad fokuserat detta och vi hoppas här kunna ge ett bidrag.

Vi avser också att studera i vilken mån faktorer som inte är direkt kopplade till den individuella situationen, som sociala nätverk och förhållanden i den kommunala närmiljön, bidrar till att forma attityder. Det är här angeläget att studera betydelsen av den kommunala variationen i privatiseringsgrad, då den kan ge upphov till "policy feedback"-effekter som medför en ökad geografisk variation och polarisering av den allmänna opinionen i välfärdspolitiska frågor. Tidigare forskning är inte entydig när det gäller huruvida den allmänna opinionen i frågor om finansiering och organisering av välfärdsservice påverkas av lokala (kommunala) förhållanden (Johansson Sevä 2009; Edlund and Johansson Sevä 2013). Då den institutionella förändringen som rör privatiseringen av välfärdstjänsternas utförandeled i huvudsak skett under de senaste decennierna kommer analyserna av det nya datamaterialet kunna blottlägga potentiella attitydtrender och belysa sambandet mellan de förändringar som skett i välfärdsstatens organisering och människors välfärdspolitiska attityder.

Projektet anknyter därför såväl till den internationella forskningsfronten som till de tidigare Välfärdsstatsundersökningarna. Det datamaterial vi skapar i projektet kommer i sin kombination av långa tidsserier och omfattande frågebatterier att vara unikt. Det finns visserligen längre tidsserier, men dessa avser då enstaka indikatorer och inte som i vårt fall en omfattande kartläggning av olika attityddimensioner kopplade till välfärdspolitik. Vi har därmed möjlighet att studera långsiktiga trender och dessas samband med socio-strukturella och institutionella förändringar. Vi kommer att lyfta fram hittills negligerade förklaringsfaktorer bakom välfärdsattityders strukturering och förändring och därmed belysa centrala samhällsvetenskapliga frågeställningar med stor policy-relevans.

Slutligen vill vi också betona projektets betydelse för forskningsområdet genom att de attityddata som projektet ger upphov till kommer att användas i framtida studier och publikationer av andra forskare utanför vår projektgrupp. Det datamaterial som genereras i projektet kommer senast ett år efter projektslut att deponeras vid Svenskt nationellt dataarkiv (SND) och därmed göras allmänt tillgängligt för nationella och internationella forskare. Detta är något som även genomförts för samtliga tidigare datain­samlingar. Det innebär att projektet erbjuder en möjlighet för framtida attitydforskning att besvara relaterade, men även helt andra, frågeställningar än de vi specifikt reser i detta projekt.


Genus och mångfaldsaspekter

Genus och mångfald utgör naturliga och integrerade delar av projektet eftersom olika grupper i samhället är beroende av välfärdsstaten i varierande grad. De dominerande förklaringsmodeller som används i studier av välfärdspolitiska attityder placerar ofta just sådana faktorer i centrum. Projektet avser därför att fokusera på socioekonomiska aspekter och även belysa attityder i små men socialpolitiskt intressanta grupper, som exempelvis ensamstående föräldrar, utrikesfödda, arbetslösa eller privatanställda högre tjänstemän. Dessa sociala skiljelinjer relaterar också i många avseenden till genus – inte minst när det gäller frågor och ämnen som berör skärningspunkten mellan arbete och familj.

När det gäller den allmänna opinionen i Sverige har tidigare Välfärdsstatsundersökningar bekräftat att socioekonomi och "klass-relaterade" faktorer (som inkomst och utbildning) utgör viktiga bestämningsfaktorerna bakom människors välfärdspolitiska attityder. Den komparativa attitydforskningen har vidare funnit att sambandet mellan klassposition och attityder modereras av politiska institutioner och politisk artikulering. Med utgångspunkt i denna forskning är det intressant att fråga sig vilken betydelse de senaste årtiondenas institutionella förändringar har haft för sambandet mellan socioekonomiska faktorer och välfärdspolitiska attityder.

Ålder utgör också en intressant mångfaldsaspekt då en mekanism som kan förklara politiska institutioners betydelse för formeringen av attityder är att nya generationer växer upp under delvis nya institutionella förhållanden jämfört med de som äldre generationer vuxit upp under. Den gradvisa men markanta förskjutningen bort från den traditionella svenska välfärdsmodellen utgör därför ett intressant fall som kan bidra med ny kunskap kring generationsskillnader i välfärdspolitiska attityder, samt i vilken utsträckning institutioners betydelse för välfärdspolitiska attityder kan förklaras av att nya generationer, vars attityder formats av en förändrad institutionell kontext, gradvis ersätter äldre generationer. Ytterligare en faktor av relevans är den urban-rurala dimensionen, inte minst mot bakgrund av de ökade kommunskillnaderna med avseende på ekonomi och den välfärdsservice som tillhandahålls. Den nya Välfärdsstatsundersökningen skulle erbjuda möjligheter att studera hur sociala skiljelinjer baserade på exempelvis socioekonomi, genus, ålder, etnicitet samt kommuntillhörighet påverkats av den institutionella förändring som skett.


Studiedesign och metod

Vi avser att genomföra den nya Välfärdsstatsundersökningen under april-maj 2017. Undersökningen kommer att skickas till 6000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 18-79 år bosatta i Sverige. Den genomförs som postenkät med ett flertal uppföljningar både per brev och per telefon. Vi avser alltså att använda ett betydligt större urval än vad som är gängse. Detta för att kunna belysa förhållanden kopplade till nätverk, närmiljö och kommunal kontext med s k flernivåanalyser och för att kunna särstudera mindre grupper av särskild betydelse. Undersökningen genomförs med respondenternas informerade samtycke och deltagande i undersökningen är alltså frivilligt. Datamaterialet levereras till forskarna i helt avidentifierad form och det finns därmed ingen möjlighet att identifiera enskilda personer i materialet. De etiska krav man bör ställa på en undersökning av detta slag är alltså uppfyllda, men vi kommer dessutom ansöka om att den regionala etikprövningsnämnden i Umeå granskar undersökningen.

Undersökningen är i första hand inriktad på att replikera tidigare frågebatterier, som visat sig fungera väl och kunna klarlägga svenskarnas åsikter kring välfärdspolitikens olika dimensioner. I kort sammanfattning omfattar dessa batterier frågor om (a) välfärdspolitikens omfattning i form av utgifter för olika områden; (b) dess finansiering där kollektiva finansieringsformer ställs mot ökade inslag av privat finansiering; (c) dess organisering där lämpligheten hos olika vård- och serviceleverantörer efterfrågas; (d) tilltron till välfärdspolitikens förmåga att lösa de problem den inrättats för; (e) den egna betalningsviljan för olika välfärdspolitiska områden; (f) synen på skatternas omfattning och fördelning; samt (g) missbruk av välfärdspolitiken i form av fusk och "moral hazard". Sammantaget ger dessa frågebatterier en bred, närmast heltäckande bild av svenskarnas åsikter kring välfärdsstatens nuvarande utformning. Projektet innefattar också en utveckling av vissa områden och dimensioner, inte minst attityddimensionen som rör (c) organiseringen av välfärdsservice där lämpligheten hos olika vård- och serviceleverantörer efterfrågas. Eftersom förekomsten av privata serviceleverantörer ökat markant inom vård, skola och omsorg under de senaste decennierna avser vi därför att utveckla och utöka frågebatterierna kring attityder kopplade till organiseringen av välfärdsservice. Nya uppsättningar indikatorer kommer därför att inkludera frågor som rör föreställningar och åsikter kring privatisering och förekomsten av privata aktörer inom olika delar av välfärdsstaten. Utöver redan befintliga frågebatterier om lämpligheten hos olika vård- och serviceleverantörer avser vi skapa nya batterier som fångar åsikter kring t ex vinstuttag i välfärden, etiska och moraliska aspekter kopplade till vinstuttag och privatisering, samt hur regleringen av privata serviceleverantörer bör ske.

Utöver de frågor som berörts ovan ställs frågor kring respondenternas faktiska förhållanden ifråga om yrke, utbildning, inkomster, familjeförhållanden m m, medan uppgifter om ålder och kön inhämtas från register. Slutligen kommer det färdiga attityddatamaterialet att kompletteras med kommundata som inhämtas från bl a Statistiska Centralbyrån (SCB). Detta sker i syfte att möjliggöra analyser av sambandet mellan kommunal kontext och individers välfärdspolitiska attityder. En viktig aspekt av denna kontext utgörs i detta projekt av kommuners faktiska privatiseringsgrad inom barnomsorg, skola och äldreomsorg, vilken kan förväntas utgöra en kontextuell faktor som ger upphov till "återkopplings-effekter" på attityder. Det finns här i huvudsak tre tillgängliga mått på kommuners privatiseringsgrad inom dessa välfärdsområden: (1) kostnader för köp från privata aktörer som andel av verksamhetens totala kostnad, (2) andel brukare/elever hos privata utförare, och slutligen (3) andel anställda med privata arbetsgivare. Måtten rör delvis olika aspekter och valet av privatiseringsmått kan därmed variera beroende på sammanhang och tjänstetyp. Det har dock visat sig att samtliga mått ger en likartad bild av utvecklingen över tid i olika kommuner och därmed bör dessa, såväl de enskilda måtten för sig som sammantaget, utgöra adekvata indikatorer på privatiseringsgrad i olika kommuner. Övrig relevanta information på kommunnivå som inhämtas och tillförs datamaterialet innefattar t ex kommunstorlek, politiska maktförhållanden, skattebas, demografi etc.

Analysen av datamaterialet bygger på gängse statistiska metoder för survey-data, med ett särskilt fokus på analyser av tidsserier, flernivåanalyser och analyser av latenta struktu­rer (se t ex Hagenaars & McCutcheon 2002; Hox 2002). Vi vill här särskilt betona två viktiga metodaspekter som bör uppmärksammas. Den första rör våra utfall, d v s de olika attityddimensioner vi vill mäta. Vi kommer här i huvudsak att använda latent klass analys (LCA) för att identifiera olika attitydmönster (latenta faktorer och kluster) på basis av ett antal manifesta indikatorer. Metoden är därmed ett passande verktyg för att skapa våra beroende variabler eftersom den möjliggör konstruktionen av såväl attitydskalor (latenta faktorer) som identifikation av olika kvalitativt distinkta konfigurationer av attityder (latenta kluster).

Det första exemplet, latenta faktorer, kan ses som ett sätt att öka reliabiliteten när man mäter en specifik attityddimension (t ex attityder till sociala utgifter) med hjälp av flera manifesta indikatorer, medan det andra exemplet, latenta kluster, snarare kan liknas vid att identifiera "idealtypiska" attitydkombinationer och mönster baserat på exempelvis två eller flera attityddimensioner. Användandet av latenta kluster innebär därför en metodutveckling av det traditionella sättet att fokusera på enskilda attityddimensioner separat genom att möjliggöra mer detaljerade studier av variation inom olika attityddimensioner (t ex attityder till sociala utgifter som kan tillåtas variera över olika policy-områden) samt hur olika dimensioner hänger ihop i människors medvetande, och inte minst, i vilken grad vissa specifika attitydkombinationer blivit mer eller mindre vanliga över tid. Latent klass analys erbjuder här en möjlighet att inkludera kovariater i själva skapandet av de latenta klustren vilket säkerställer att klustren har samma betydelse över tid men att klusterstorleken samt sannolikheten för en respondent att allokeras till ett specifikt kluster tillåts variera över tid och mellan olika sociala kategorier. Detta innebär att vi kan säkerställa att vi mäter "samma sak" över en lång tidsperiod som innefattar flera olika undersökningstillfällen. Ett exempel på detta kan röra två olika aspekter av privatisering, nämligen attityder till såväl privatisering av utförandet som finansieringen av välfärdstjänster. Man kan här tänka sig att det existerar ett antal "idealtypiska" kombinationer där preferenser för en ren marknadsmodell (där såväl finansiering som utförande i högre grad ska vara föremål för privatisering), en mer traditionell svensk modell (kollektiv finansiering via skatter och offentlig organisering) kan kontrasteras mot en mixad modell (kollektiv finansiering i kombination med ökad privatisering av utförandeledet). Datamaterialets långa tidsserie gör det därför möjligt att (1) följa utvecklingen av sådana "idealtypiska" attitydkombinationer över en lång tidsperiod (i vissa fall mellan 1986 och 2017) liksom att (2) undersöka i vilken grad förekomsten av en specifik attitydkombination är kopplad till sociodemografiska faktorer och kommunal kontext, samt om denna koppling förändras över tid. Utöver dessa användningsområden som rör våra utfallsvariabler kan latent klass analys även användas för att gruppera kommuner i syfte att identifiera kommuner som liknar varandra baserat på en rad olika egenskaper.

Den andra metodaspekten som bör nämnas rör den lokala variationen i graden av privatisering av välfärdsservice som diskuterats tidigare, och i vilken utsträckning denna privatiseringsgrad är kopplad till människors attityder. Den betydande kommunala variationen i privatiseringsgrad betyder att människor i olika kommuner exponeras för privata serviceleverantörer i olika stor omfattning. I vilken utsträckning avspeglas detta i attitydmönster registrerade på kommunnivå? För att undersöka detta avser vi använda flernivå-analys (multilevel modelling) som möjliggör att data på individ- (nivå-1) och kontextnivå (nivå-2) analyseras simultant i samma modell. Flernivå-modeller kan ses som en utveckling av traditionella regressionsmodeller där det övergripande syftet för vår del är att på ett korrekt sätt undersöka vilken betydelse den lokala kontexten har för individers attityder när hänsyn tas till den sociodemografiska kompositionen i olika kommuner. Med andra ord är vi intresserade av att undersöka om eventuella kommunskillnader i välfärdspolitiska attityder verkligen har att göra med kontextuella effekter (exempelvis kopplade till kommuners privatiseringsgrad) snarare än rena kompositionseffekter av att exempelvis andelen äldre, högutbildade eller höginkomsttagare varierar i olika kommuner och därmed ger upphov till attitydskillnader mellan kommuner. Den utökade urvalsstorleken och det relativt stora antalet (teoretiskt: 290) nivå-2 enheter, dvs kommuner, gör att datamaterialet lämpar sig väl för denna typ av flernivå-analyser.


Samhällsrelevans

Medborgarnas åsikter om välfärdspolitiken har uppenbar samhälls- och policy-relevans. Eftersom medborgarna ytterst sett är såväl välfärdspolitikens mottagare som dess finansiärer är deras åsikter om välfärdspolitikens omfattning, organisering och finansiering av stor politisk vikt. Om de välfärdspolitiska institutionerna ska vara långsiktigt hållbara krävs inte bara att de är ekonomiskt hållbara; det krävs dessutom att de har medborgarnas stöd. Man kan också notera att den svenska politiska debatten och praktiken i stor utsträckning rört just dessa frågor, vilket gör attityder till välfärdspolitiken till centrala faktorer i den politiska debatten och opinionsbildningen.

Den svenska utvecklingen under de senaste decennierna är därför mycket intressant i ett internationellt perspektiv, eftersom det rör sig om en gradvis men markant förskjutning bort från centrala aspekter av det som ofta betraktats som den arketypiska universella välfärds­staten. Man kan fråga i vilken utsträckning sådana faktiska utvecklingstendenser leder till en gradvis anpassning av attityderna, så att exem­pelvis en ökad privatisering av välfärdspolitikens praktiska genomförande lett till ökat stöd för privata lösningar inom vård, service och omsorg som även kanske spiller över på faktorer som ökat stöd för marknadslösningar vad gäller finansiering av välfärdspolitiska program. Eller föder utvecklingen tvärtom en motreaktion i form av en strävan tillbaka till traditionella organiseringsformer och förhållningssätt? Eller varierar reaktionerna mellan olika grupper, så att existerande skilje­linjer som exempelvis klass, genus, födelseland, region och livscykel förstärks eller transformeras?

Kunskap kring dessa frågor är av särskild samhällsrelevans eftersom frågorna rör viktiga samhällsförändringar som är kopplade till demokrati och jämlikhet. I vilken grad de utvecklingstendenser som skett i Sverige har en grund i den allmänna opinionen är uppenbart väsentligt ur ett demokratiperspektiv. Kopplat till detta är också projektets fokus på sociala skiljelinjer i välfärdspolitiska attityder och huruvida dessa påverkats av de institutionella förändringarna i den svenska välfärdsmodellen - som bl a karakteriseras av ökade inslag av privata aktörer och geografiska skillnader i välfärdens organisering - av uppenbar relevans för Fortes ansvarsområden såväl som för samhället i stort.


Referenser

Bergh, A. (2008) Den kapitalistiska välfärdsstaten - om den svenska modellens historia och framtid, Norstedts.

Cook, F. L. and Barrett, E. J. (1992) Support for the American welfare state: the views of Congress and the public, Columbia University Press, New York.

Coughlin, R. M. (1980) Ideology, public opinion & welfare policy, Berkeley, CA.

Edlund, J. and Johansson Sevä, I. (2013). Is Sweden Being Torn Apart? Privatization and Old and New Patterns of Welfare State Support. Social Policy & Administration, 47: 542–564.

Esping-Andersen, G. (1990) The three worlds of welfare capitalism, Polity Press, Cambridge.

Hagenaars, J A & A L McCutcheon (2002) Applied latent class analysis. Cambridge University Press, Cambridge.

Hartman, L. (Ed.) (2011) Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd?, SNS Förlag, Stockholm.

Hox, J J. (2002) Multilevel analysis: techniques and applications. Lawrence Erlbaum Publishers, Mahwah, N.J.

Jordahl, H. (Ed.) (2013) Välfärdstjänster i privat regi. Framväxt och drivkrafter, SNS Förlag, Stockholm.

Johansson Sevä, I. (2009) Welfare State Attitudes in Context: Local Contexts and Attitude Formation in Sweden. Department of Sociology, Umeå University. [Dissertation]

Mau, S. (2003) The Moral Economy of Welfare States. Britain and Germany compared, Routledge, London.

Mettler, S & J Soss (2004) The Consequences of Public Policy for Democratic Citizenship: Bridging Policy Studies and Mass Politics; Perspectives on Politics. Vol 2, 55-73.

Pierson, P. (1993) When Effect Becomes Cause: Policy Feedback and Political Change. World Politics, 45: 595-628.

Roller, E. (1992) Einstellungen der Bürger zum Wohlfahrtsstaat der Bundesrepublik Deutschland [The Citizens' Attitudes to the German Welfare State], Westdeutscher Vlg, Opladen.

Soss, J (1999) Lessons of Welfare: Policy Design, Political Learning, and Political Action; American Political Science Review. Vol 93, 363-80.

Soss, J. and Schram, S. F. (2007) A public transformed? Welfare reform as policy feedback. American Political Science Review, 101: 111-127.

Svallfors, S. (1989) Vem älskar välfärdsstaten? Attityder, organiserade intressen och svensk välfärdspolitik, Arkiv, Lund.

Svallfors, S. (1996) Välfärdsstatens moraliska ekonomi: välfärdsopinionen i 90-talets Sverige, Boréa, Umeå.

Svallfors, S. (1997) Worlds of welfare and attitudes to redistribution: A comparison of eight western nations. European Sociological Review, 13: 283-304.

Svallfors, S. (2003) Welfare Regimes and Welfare Opinions: a Comparison of Eight Western Countries. Social Indicators Research, 64: 495-520.

Svallfors, S. (Ed.) (2007) The political sociology of the welfare state: institutions, social cleavages, and orientations, Stanford University Press, Stanford, CA.

Taylor-Gooby, P. (1985) Public opinion, ideology, and state welfare, Routledge & Kegan Paul, London.


Projektgruppens referenser

Edlund, J. and Lindh, A. (2015) The democratic class struggle revisited: the welfare state, social cohesion and political conflict. Acta Sociologica 58(4): 311–328.

Edlund, J. and Svallfors, S. (2011) Cohort, class and attitudes to redistribution in two liberal welfare states: Britain and the US, 1996-2006, In Goerres, A. & Vanhuysse, P. (eds.) Generational Politics and Policies: Comparative Studies of Ageing in Post-industrial Democracies. London: Routledge.

Edlund, J. (2007) Class Conflicts and Institutional Feedback Effects in Liberal and Social Democratic Welfare Regimes: Attitudes towards State Redistribution and Welfare Policy in Six Western Countries‘. In Svallfors, Stefan (ed.) The Political Sociology of the Welfare State: Institutions, Cleavages, Orientations. Stanford: Stanford University Press.

Edlund, J. (2006) Trust in the Capability of the Welfare State and General Welfare State Support: Sweden 1997-2002. Acta Sociologica 49(4): 395-417.

Edlund, J. (2003) Attitudes Towards Taxation: Ignorant and Incoherent? Scandinavian Political Studies 26(2): 145-167.

Edlund, J. and Johansson Sevä, I. (2013) Is Sweden Being Torn Apart? Privatization and Old and New Patterns of Welfare State Support. Social Policy & Administration, 47: 542–564. doi: 10.1111/spol.12021.

Edlund, J. and Johansson Sevä, I. (2013) Exploring the ‘Something for Nothing’ Syndrome: Confused Citizens or Free Riders? Evidence from Sweden. Scandinavian Political Studies, 36: 293–319. doi: 10.1111/j.1467-9477.2012.00300.x.

Johansson Sevä, I. (2010) Suspicious minds: local context and attitude variation across Swedish municipalities. International Journal of Social Welfare, 19: 225–235. doi: 10.1111/j.1468-2397.2009.00656.x.

Johansson Sevä, I. (2009) Local contexts, Social risks and Social Spending Preferences: A Multilevel Approach. Acta Sociologica, 52 (3). 249-262. doi:10.1177/0001699309339801.

Johansson Sevä, I. (2009) Welfare State Attitudes in Context: Local Contexts and Attitude Formation in Sweden. Department of Sociology, Umeå University. [Dissertation]

Projektmedlemmar

Namn Titel Examen Finansiering
Jonas Edlund Professor

Tillbaka till populärbeskrivning


Sidansvarig: Eva Stoianov

Utskriftsversion