Till umu.se

Utanför till innanför. Bättre kommunalt beslutsstöd: Ny kalkylmodell för interventioner riktade mot social utsatthet.

Projekttitel

Utanför till innanför. Bättre kommunalt beslutsstöd: Ny kalkylmodell för interventioner riktade mot social utsatthet

Projektperiod

2016-04-01 - 2018-12-31

Ämnesområden

Familjeforskning, Forskning om offentlig sektor, Folkhälsovetenskap, Hälso- och sjukvård i samhället

Forskningsledare

Lennart Nygren, Institutionen för socialt arbete

Projektet ”Vidareutveckling av Skandiamodellen: Utanförskapets pris med hjälp av registerdata” inleddes i april 2016 och fortsätter under namnet ”Utanför till innanför. Bättre kommunalt beslutsstöd: Ny kalkylmodell för interventioner riktade mot social utsatthet.” under 2016 och 2018. Finansiären av projektet är Skandia och dess stiftelse Idéer för livet, som sedan länge erbjudit en kalkylmodell till de svenska kommunerna men som till följd av upplevda svagheter i denna vill bidra till utvecklingen av en ny kalkylmodell för kommunalt beslutsstöd vid val av interventioner för socialt exkluderade grupper. I Danmark finns en sådan modell byggd på data från offentliga register, utvecklad i samarbete med Skandia Danmark. I den första delen av detta projekt (2016) undersöktes möjligheterna att bygga en motsvarande svensk registermodell, och forskargruppen bedömde att förutsättningarna för detta är goda.

Projektet erhöll i april 2017 godkännande av Regionala etikprövningsnämnden i Umeå. Data beställs i första hand från SCB och Socialstyrelsen och parallellt med detta inleds konstruktionen av en preliminär kalkylmodell som ska användas för testning i pilotkommuner. Dessutom ska en typfallsstudie (case-studie) genomföras för en specificerad intervention i en utvald kommun. Såväl piloten som typfallsstudien kommer att ge värdefull information om hur den slutliga modellen ska byggas.

Arbetet med en svensk registermodell bygger delvis på den redan fungerande danska modellen, men anpassad till svenska förhållanden. En viktig skillnad mellan modellerna är att de målgrupper (socialt exkluderade grupper) som specificeras i den svenska modellen är fler och andra än i den danska modellen. Den svenska modellen utgår från ett livsloppsperspektiv som bl.a. innebär att insatser tidigt i livet ska vara möjliga att utvärdera med hjälp av kalkylmodellen. Den svenska modellen inbegriper även ett samhällsekonomiskt perspektiv samt ett mått för förändringen av livskvaliteten för de människor som omfattas av interventionen. Därigenom kan den svenska registermodellen ytterligare förbättra betesstödet för kommunerna.

Projektet innefattar utarbetande av en gedigen kalkylmodell som vilar på vetenskaplig grund. Samtidigt är målet att den ska bli användarvänlig och transparent, vilket gör det enkelt för kommunerna att se vilka uppgifter som finns i modellen och vad sifforna står för. Vidare kommer den färdiga modellen att ha en god förankring i ett antal pilotkommuner, vilket underlättar spridning till andra kommuner. En styrka med projektet som helhet är även att det inom ett år kommer att finnas ett konkret ”case” för målgruppen ”Unga som varken arbetar eller studerar”, preliminärt kommer även andra målgrupper att bli föremål för samma ”caseutveckling”. Det långsiktiga resultatet innebär en banbrytande utveckling av ett kommunalt beslutsstöd som kan leda till effektivare resursutnyttjande och ökad välfärd/minskad social exkludering.

Projektplan:
Vidareutveckling av Skandiamodellen: Utanförskapets pris med hjälp av registerdata

Skandias stiftelse Idéer för livet har länge arbetat med att utveckla konkreta hjälpmedel för kommunal fördelning av resurser och prioritering av insatser med syftet att framförallt förbättra barn och ungas livsvillkor och möjligheter (Nilsson och Wadeskog 2015; Feldman I, m. fl. 2014). Skandias stiftelse Idéer för livet har gjort ett betydelsefullt arbete för att öka kunskapen om vad utanförskap kostar samhället, och vilka potentiella samhällsvinster som skulle kunna göras om utanförskap eliminerades. Detta arbete har resulterat i den socioekonomiska kalkylmodellen Utanförskapets pris, vilken är ett konkret hjälpmedel för kommunal fördelning av resurser och prioritering av insatser.

Skandia har för danska förhållanden utvecklat en ny modell för beräkningar av social utsatthet tillsammans med Centre for Economic and Business Research (CEBR). Den danska modellen baseras på offentliga registerdata och utgår från en så kallad ”cost-savingsanalys” där endast den offentliga sektorn omfattas (Skandia 2016). Skandias stiftelse Idéer för livet vill nu introducera motsvarande registerbaserade modell i Sverige, anpassad till svenska förhållanden. Den nya modellen kommer att tillämpa en liknande metod och modell som CEBR tagit fram för Skandia Danmark, men behöver utvecklas och anpassas för svenska förhållanden och tillgång till registerdata.

Forskargruppen har under år 2016 undersökt förutsättningarna för en vidareutveckling av den danska modellen med hjälp av svenska registerdata. Forskargruppen bedömer att förutsättningarna är goda för att utveckla en registerdatabaserad modell för kostnadsberäkningar med hjälp av svenska registerdata. Data kommer att beställas från Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen. Det innebär att det finns goda möjligheter att tillhandahålla kommuner ett verktyg som kan användas i kostnadsberäkningar av insatser för de definierade målgrupperna. Därigenom kan kommunerna genom verktyget ta fram konkreta ekonomiska beslutsunderlag för interventioner. Vid Uppsala universitet pågår ett parallellt arbete med att utveckla en evidensbaserad modell, också finansierat av Skandiastiftelsen (Feldman I, m. fl. 2014). Forskargruppen vid Umeå universitet har ett nära samarbete med forskarna i Uppsala och den generella information om kostnader som tas fram för den svenska registermodellen kommer att kunna införlivas i Uppsalamodellen vars kostnadsberäkningar därmed blir av högre kvalitet.

Syfte och forskningsfrågor
Syftet med projektet vid Umeå universitet är att utveckla en ny kalkylmodell som kan användas i kommunerna för att förbättra beslutstödet vid satsningar på interventioner till socialt utsatta grupper.
Forskningsfrågorna för projektet är:
1. Hur kan svenska registerdata användas för att ge ett fullgott underlag för att beräkna samhällskostnader för olika former av social exkludering?
2. Vilka egenskaper ska ett effektmått på antal goda år ha för att vara fullvärdigt?
3. Hur kan befintliga ”cost-savingsmodeller” utvecklas så att en ny kalkylmodell även omfattar ett livsloppsperspektiv och ett mått för vunna ”goda år”, dvs. en utvidgad samhällsekonomisk analys?

Fördjupning av den danska modellen: livslopp, samhällsekonomi och goda år
Forskargruppen ser möjligheter att inte bara utveckla en svensk registermodell liknande den danska modellen, utan även gå ett steg längre med ett antal fördjupningar. Dessa handlar om att kontinuerligt arbeta med att utveckla och förbättra modellen genom att anta ett vidgat och hälsoekonomiskt banbrytande grepp. Detta parallella arbete beskrivs nedan och kan sammanfattas i följande dimensioner:
⎫ Livsloppsperspektiv
⎫ Samhällsekonomiskt perspektiv
⎫ Mått för vunna goda år
Livsloppsperspektiv
Eftersom utgångspunkten i projektet är att generera data som ökar möjligheten för preventiva insatser så tidigt i livet som möjligt är det nödvändigt att arbeta utifrån ett livsloppsperspektiv som tar hänsyn till utvecklingen av människors liv över tid. Exempelvis har forskare visat att barndomen är en särskilt känslig period eftersom ekonomisk utsatthet under unga år kan leda till allvarliga och negativa hälsokonsekvenser senare i livet (Galobardes, m. el. 2008). Ett livsloppsperspektiv innebär följaktligen att individers livshistoria inkluderas och att tidiga händelser i livet antas kunna påverka senare utfall som exempelvis sjukdom eller social exkludering. Därutöver medför ett livsloppsperspektiv att människors liv betraktas och undersöks i relation till ett strukturellt, socialt och kulturellt sammanhang.

Samhällsekonomiskt perspektiv
I den danska modellen, och i det hittillsvarande arbetet med den motsvarande svenska modellen, är metoden en så kallad ”cost-savings” analys. Det innebär att underlaget för utvärdering av en intervention som framräknas i modellen består av relationen mellan kostnaderna för interventionen och de kostnadsbesparingar som interventionen leder till.
I den danska modellen omfattas hela den offentliga sektorn (kommuner, regioner och stat). En stor fördel med detta är naturligtvis att en intervention som inte framstår som gynnsam för en kommun kan vara kostnadsbesparande för hela den offentliga sektorn (men kostnadsbesparingarna uppstår för stat och landsting, inte för kommunen i fråga).
Men att endast studera den offentliga sektorn är också en svaghet med denna typ av beräkningsmodell. Det är mycket troligt att stora effekter uppstår för de människor som omfattas av den kommunala interventionen. Så är, bara för att ta ett exempel, ett liv i arbete mycket bättre för hushållsekonomin än arbetslöshet och till exempel missbruk. Därför bör effekterna för hela samhället, inklusive för de som omfattas av interventionen, ingå i kalkylmodellen. I annat fall riskerar man att utesluta den bästa av alla tänkbara interventioner – den som har den fördelaktigaste relationen mellan kostnader och effekter – enbart för att den inte är kostnadsbesparande för den offentliga sektorn.
Man kan här jämföra med hur utvärderingar görs i hälso- och sjukvården. Här spelar effekterna för patienterna en stor roll för kalkylresultatet. En sådan jämförelse pekar också på en ytterligare och viktig aspekt. Det är inte enbart de ekonomiska konsekvenserna som bör vara vägledande vid beslut om en intervention utan också vilken effekt interventionen får på livskvaliteten för de människor som omfattas av interventionen. En kostsam intervention, även med hänsyn till kostnadsbesparingarna den ger upphov till, kan vara väl så befogad om den leder till en relativt kraftig ökning av människornas livskvalitet. Därför är detta också någonting som behöver ingå i en utvecklad kalkylmodell.
I hälso- och sjukvården använder man ett index över kvalitetsjusterade levnadsår som ett mått på människors hälsorelaterade livskvalitet. Detta mått är mindre väl anpassat för mätningar av de effekter som uppstår i många kommunala interventioner. I pågående forskning utvecklas nu ett bättre mått, ”goda år” eller handlingsfrihet. Kalkylmodellen skulle avsevärt förstärkas av att detta inkluderas, och Skandiastiftelsen skulle kunna vara ledande i denna utveckling, vilket beskrivs i nästa avsnitt.
Mått för vunna goda år
Genomgående används enkla metoder för ekonomiska analyser av kommunal och statlig verksamhet. Principen är enkel: en insats kostar något men förmodas leda till besparingar i annat. Att rehabilitera medelålders missbrukare kostar men förmodas leda till bl.a. mindre kriminalitet (=besparing) och mindre bidrag (=besparing). Om besparingarna är större än kostnaderna anses rehabiliteringen ”lönsam”. Men vilken slutsats följer om rehabiliteringen är framgångsrik (=mindre missbruk) men inte leder till nettobesparingar? Om de rehabiliterade missbrukarna blir f.d. missbrukare och lever flera år längre än de annars skulle ha gjort, och nyttjar äldreomsorg och sjukvård på äldre dagar så som andra? Då uppstår ingen nettobesparing. Bör kommunen då lägga ner rehabiliteringen?
Varje försök till ekonomisk analys av offentlig verksamhet utan ett fristående mått på individers välfärd är dömt att producera svårtolkade eller rent av vilseledande resultat. Tydliga exempel finns från hälso- och sjukvården: somliga forskare menade att rökare förbrukar mer hälso- och sjukvård än icke-rökare, medan andra menade att icke-rökare förbrukar mer helt enkelt för att de lever längre. Debatten dog när forskarna enades om att frågan var felställd. Den rimliga frågan är om program som syftar till mindre rökning ger så stora hälsoeffekter att de motiverar programmets kostnad.
Förra året föreslog en offentlig utredning (SOU 2015:56) att livskvalitet skulle kunna mätas i termer av handlingsfrihet. Vi bedömer att förslaget kan vidareutvecklas till ett välfärdsmått som fungerar i ekonomisk analys av offentlig verksamhet.
Vi föreslår ett nytt mått som vi kallar ”goda år” (se figur nedan). På den vertikala axeln mäter vi en persons handlingsfrihet, som vi menar bestäms av bland annat hälsa, sociala relationer, utbildning och ekonomiska resurser. Handlingsfrihet är att kunna välja de positioner man önskar ha vad gäller utbildning, yrke, bostad, umgänge etc.



Vi tänker oss ett sammansatt mått på handlingsfrihet, där stor handlingsfrihet (=1,0) är idealiskt, men också möjligt att uppnå för stora grupper. Det skulle till exempel kunna vara att ha ”normal hälsa för sin ålder”, ”ekonomiska resurser som gör det möjligt att väsentligen leva som man vill”, samt ” en sysselsättning som man i stort sett trivs med”. År levda med till exempel dålig hälsa och arbetslöshet ger mindre handlingsfrihet, och den perioden får en ”vikt” som är mindre än 1,0. De åren är inte lika goda.
I figur 1 visas hur vårt mått ”goda år” kan användas för att utvärdera en intervention för att minska missbruk. Vid baslinjen är graden av handlingsfrihet lika för interventions- och kontrollgruppen. När missbruket hos en individ upphör växer handlingsfriheten. Interventionen leder till exempel till bättre hälsa, ett nytt jobb och återupptagna kontakter med barn och andra närstående.

En nödvändig utveckling av offentlig verksamhet
Idag dominerar helt kostnads-effektivitetsanalys i hälso- och sjukvården. Den innebär att kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (på engelska QALY eller Quality Adjusted Life Years) beräknas, och jämförs med ett s.k. tröskelvärde. I täljaren beräknas nettokostnaden för en åtgärd (kostnad minus besparingar), och i nämnaren sätts antalet vunna kvalitetsjusterade levnadsår. Den beräkningen ger en kvot, säg 100 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, vilket jämförs med det svenska tröskelvärdet 500 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår.

I dagsläget finns inget motsvarande och relevant mått för beräkningar inom kommunal och statlig verksamhet, men vi är övertygade om att ekonomisk analys av offentlig verksamhet utanför hälso- och sjukvården kommer att utvecklas i samma spår. Kostnader och besparingar för att genomföra en intervention eller policy hämtas från register, och nettokostnaden relateras till antalet vunna goda år. Då kan vi med systematik och i stor skala hitta och stödja de insatser som bidrar mest per satsad krona till vår välfärd. I detta arbete kan projektet gå före genom att vara först med att presentera en för kommunerna anpassad kalkylmodell som förutom de ekonomiska effekterna av en intervention också omfattar livskvaliteten för de människor som omfattas av interventionen.

Kostnadseffektanalys
Projektets idé är att använda registerdata för att göra en så kallad kostnadseffektanalys, med effektmåttet som vi kallar ”goda år”. Som nämnts ovan inspireras vi i detta arbete av principerna för den analys som utvecklats i hälso- och sjukvård och folkhälsa, vilken använder ”kvalitetsjusterade vunna levnadsår” som effektmått (QALY). QALYs mäter hälsorelaterad livskvalitet, medan vårt nya mått mäter livskvalitet global i termer av handlingsfrihet.
Komponenter på ”kostnadssidan” i en kostnadseffektanalys är dels de resurser en individ förbrukar i form av skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg, dels vad individen producerar genom att arbeta. Vidare måste den ekonomiska analysen prognostisera den ”spontana” utveckling som blir för respektive målgrupp utan intervention, och den alternativa utveckling som blir fallet till följd av en intervention.

Om vi börjar med ”spontan” utveckling så är startpunkten i analysen att en målgrupp definieras (se tabell 1) och att vi därefter beräknar genomsnittlig inkomst, genomsnittlig konsumtion av service och genomsnittligt bidrag för det senaste året som finns i register, i vår studie för år 2015. För åren därefter måste vi göra en prognos, och vi tänker oss att vår ”målgrupp” följer en äldre generation i fotstegen. Genom att samla relevanta data över alla åldrar för det senast tillgängliga året kan vi göra en prognos som bygger på att det finns relativt konstanta mönster. Vi antar att den som är 30 år 2017 och har en universitetsexamen kan ge en hygglig prognos för hur dagens 20-åring som skaffar en universitetsexamen kommer att ha det 2027. Det finns över tid stabila löneskillnader, och löner idag för den som har grundskola ligger på 20-25000 kr medan lönen för universitetsutbildade är 35-40000 kr. Samma stabila mönster finns för dödlighet och sjuklighet.

Om en intervention genomförs använder vi begreppet ”alternativ utveckling”. Det betyder ytterligare en prognos, och om interventionen är framgångsrik kommer prognoserna att skilja sig åt. Vi tänker oss därför ett antal ”livslopp” baserade på i första hand olika utbildningar. Om en intervention minskar avhoppen från gymnasiet kommer ett antal ungdomar att få ett bättre livslopp – det man kan räkna med när man har en gymnasieutbildning.

Målgrupperna som definieras av missbruk har med all säkerhet livslopp som markant skiljer sig från icke-missbrukare med samma utbildningsbakgrund. I de fallen måste förloppen modifieras på basis av aktuell forskning. Den som bara har grundskola kan räkna med lägre inkomster och sämre hälsa än den som har lång utbildning. Somliga i gruppen ”bara grundskola” har dessutom exponerats för missbruk och de som har den kombinationen av ”kort utbildning” och ”missbruk” har ännu lägre inkomst och ännu sämre hälsa. Utfallsvariablerna kan då modelleras manuellt.

Tabell 1. Komponenter i kostnadseffektanalysen
Definition av målgrupper
Grupperande utfallsvariabler
Prognosvariabler
1. Ofullständiga grundskolebetyg
2. Ofullständiga gymnasiebetyg
3. Unga som varken arbetar eller studerar
4. Arbetslöshet
5. Ekonomisk utsatthet (försörjningsstöd)
6. Spelberoende
7. Alkoholmissbruk
8. Narkotikamissbruk
9. Självskadebeteende

- Inkomster av tjänst
- Primärkommunal service (skola, socialtjänst, äldreomsorg mm)
- Landstingskommunal service (hälso- och sjukvård)
- Statlig service (flyktingmottagande, kriminalvård mm)
- Transfereringar
- Skatter

Utfallsvariabler för hela befolkningen stratifierade efter kön, ålder, utbildning, samt utländsk/svensk bakgrund


Målgrupper
Forskargruppens pågående och planerade arbete tar utgångspunkt i begreppet social exkludering, vilket kännetecknar en utestängning av människor eller grupper från samhällets olika delar, men beskriver också konsekvenserna av en ansamling av sociala problem inom en rad olika områden (Social Rapport, 2010). De principiella utgångspunkterna för klassificering av grupper i modellen som kan definieras i relation till social exkludering, bygger på vilka grupper som kan nås via interventionsprogram, identifieras via tillgängliga register samt att det finns tillräckligt goda data om kostnader. Med denna utgångspunkt har forskargruppen definierat följande 9 grupper:

1. Ofullständiga grundskolebetyg
2. Ofullständiga gymnasiebetyg
3. Unga som varken arbetar eller studerar
4. Arbetslöshet
5. Ekonomisk utsatthet (individ som mottagit försörjningsstöd)
6. Spelberoende
7. Alkoholmissbruk
8. Narkotikamissbruk
9. Självskadebeteende

Ofullständiga grundskolebetyg. Att avsluta grundskolan utan att vara behörig till något av de nationella programmen kan innebära en risk för social exkludering som vuxen. Gruppen definieras genom obehörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån slutbetyg från årskurs 9 i grundskolan.
Ofullständiga gymnasiebetyg. Att inte ha fullständiga gymnasiebetyg utgör en särskild risk för framtida social exkludering. Gruppen definieras enligt elever som 4 år efter grundskolan inte har avslutat gymnasiet, vilket är den definition som används i offentliga utredningar och det är viktigt att projektet synkroniserar med dessa.
Unga som varken arbetar eller studerar. Jämfört med för några årtionden sen etablerar sig unga idag senare på arbetsmarknaden, och det finns en grupp unga som av olika skäl har särskilt svårt att bli etablerade. Denna grupp utgörs av unga i åldern 16-24 som inte är sysselsatta eller studerar.
Arbetslöshet. Till skillnad från andra avbrott från arbetsmarknaden, så som exempelvis föräldraledighet eller studier, har arbetslöshet nästan uteslutande negativa konsekvenser för individen via socioekonomiska förluster och ökade risker för ohälsa. Arbetslöshet definieras som individer vilka varit arbetslösa i mer än 6 månader under ett år.
Ekonomisk utsatthet. En viktig del i samhällets generella trygghetsförsäkringar är rätten till ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialhjälp, socialbidrag respektive försörjningsstöd). Gruppen ekonomisk utsatthet definieras genom att uppbära ekonomiskt bistånd.
Spelberoende. Liksom andra typer av missbruk finns det också vad gäller spelberoende. Detta är en psykiatrisk diagnos på ett liknande sätt som alkoholberoende. Gruppen med spelberoende definieras som de personer vilka har diagnostiserade impulskontrollstörningar orsakade av spelberoende registrerade i Socialstyrelsens patientregister.
Alkoholmissbruk. Alkoholkonsumtion är en av de viktigaste påverkbara hälsoriskerna. Gruppen med alkoholmissbruk delfiners som personer vilka har diagnostiserade beteendestörningar orsakade av alkohol registrerade i Socialstyrelsens patientregister.
Narkotikamissbruk. I Sverige, och i många andra närliggande länder, är cannabis det mest brukade narkotiska preparatet. Det huvudsakliga problemet med cannabis är att det har en stark påverkan på hjärnan och kan leda till en psykiatrisk sjukdomsbörda. Gruppen narkotikamissbrukare definieras av personer som har diagnostiserade beteendestörningar orsakade av narkotika registrerade i Socialstyrelsens patientregister.
Självskadebeteende. Självmordsförsök betraktas som ytterligheten av psykisk ohälsa, vilket i sig är ett stort folkhälsoproblem. Gruppen självmordsförsök definieras personer vilka har diagnostiserats med självdestruktiv handling i Socialstyrelsens patientregister.

Material och metoder

Undersökningspopulation
Projektet bygger på en totalundersökning av den svenska populationen under år 2015.

Registerdata
Projektet kommer att använda individdata från svenska register tillhandahållna av Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån.
För att kunna sammanfoga variabler från de olika registren för en och samma individ behövs personnumret. Statistiska Centralbyrån gör en kodnyckel mellan personnummer och ett ID-nummer. Forskarna kommer inte att ha tillgång till några personnummer utan endast ett ID-nummer per individ. Data som forskarna kommer att hantera utgörs av individdata eftersom det är nödvändigt att kunna beräkna exakta genomsnittsvärden inom de studerade befolkningsgrupperna.
När forskargruppen fått tillgång till data kommer beräkningar av inkomster, transfereringar och resursåtgång att göras för en genomsnittlig individ inom respektive grupp. Detta görs genom att beräkna en rad medelvärden för varje grupp. Dessa medelvärden kommer att läggas in i den kalkylmodell som forskarna bygger upp. Den färdiga kalkylmodellen är tänkt att användas som ett underlag för kommunernas beslutsstöd vid interventioner. Användarna av kalkylmodellen (framförallt kommunala tjänstemän) kommer att ha tillgång till de genomsnittliga kostnader som forskarna lagt in i modellen. Användarna kommer även att kunna se hur stor respektive målgrupp är per kommun.

Metodutveckling
Projektet innebär en hög grad av metodutveckling. En följd av detta är att projektet inleds med utvecklingen av ett ”case” där användningen av registerdata för att beräkna samhällskostnader kan kopplas till insatskostnader och där funktionen av livsloppsmodeller och beräkningar av vunna ”goda år” kan studeras närmare (se vidare under rubriken ”Fördjupning av den danska modellen”). ”Caset” innebär alltså att tre olika typer av data behöver tas fram och analyseras:
• Registerdata för en utvald målgrupp. Det ”case” som valts för detta ändamål är grupper Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Gruppen är lämplig dels därför att den illustrerar en relativt omfattande och allvarlig form av social exkludering, dels därför att det finns olika typer av insatser som är möjliga att göra från kommunalt håll. UVAS som kategori är nära kopplad till frågan om skolfrånvaro, en fråga som uppmärksammats allt mer och som blivit föremål för särskilda utredningsåtgärder från den svenska regeringens sida (se t.ex. SOU 2016:94). De register och variabler som forskargruppen behöver tillgång till redovisas under punkt 2:4 i etikansökan.
• Kostnadsdata för olika typer av kommunala insatser som görs i relation till UVAS-problematiken. Uppgifter om kommunala insatskostnader hämtas bland annat från SKL och via landstingens kostnader baserade på den så kallade DRG-prislistan.
• Data för beräkning av vunna ”goda år”. För närvarande saknas sådana beräkningar och forskargruppen avser därför att genomföra en tvärsnittsstudie i ett urval av den svenska befolkningen. En postenkät skickas till ca 3000 slumpvis utvalda individer i åldrarna 18-75 år som ombeds rangordna olika påståenden om vad som kännetecknar ett gott år, något som ger ett mått på handlingsfrihet vilken i sin tur kan värdesättas för att tillämpas i samhällsekonomiska kalkyler. Frågorna gäller hypotetiska tillstånd och behandlar alltså inte respondenternas egna förhållanden och är därmed helt oproblematiska ur forskningsetisk synvinkel. Detta beskrivs utförligt i EPN dnr. 2017/57-31.

Aktivitets- och tidsplan
Efter etikprövningen är nästa steg i arbetet med att utveckla en svensk registermodell att beställa och bearbeta data i syfte att ta fram ett konkret verktyg. Det innebär även programmering och utformning av en kalkylmodell. Målet med det fortsatta arbetet är att utforma en fungerande kalkylmodell samt leverera en användarhandbok som är formulerad på ett enkelt och pedagogiskt sätt och som inte kräver förkunskaper. Projektets fortsättning de närmaste två åren skisseras enligt följande:

AKTIVITETS- OCH TIDSPLAN (se bild)

Fas I: Beredning och beställning av data (inklusive etikansökan)
Fas II: Fördjupning och utveckling av den danska modellen
Fas III: Case ”Vuxna som varken arbetar eller studerar”
Fas IV Programmering och utformande av preliminär kalkylmodell (beta-version)
Fas V: Test av kalkylmodellen genom piloter i utvalda kommuner
Fas VI: Vidareutveckling av kalkylmodellen, översättning till användarvänligt program

Fas I beräknas pågå under större delen av det första året och inkluderar beredning och beställning av data samt etikansökan. I Fas II fördjupas och utvecklas den modell som används för danska förhållanden. Det innebär att förutom att använda kostnader för offentlig sektor så kommer ett samhällsekonomiskt perspektiv att tillämpas. I det senare innefattas också effekterna av en intervention för t.ex. hushållsekonomin och livskvaliteten (antal vunna goda år) för de människor som interventionen omfattar. I Fas III illustreras vad resultaten i en sådan utvidgad kalkylmodell kommer att omfatta jämfört med den danska modellen genom en case-studie av gruppen ”Vuxna som varken arbetar eller studerar”. I en sådan studie nås också värdefulla erfarenheter för den fortsatta modellutvecklingen. I Fas IV utformas och programmeras en preliminär kalkylmodell som sedan i Fas V testas i utvalda pilotkommuner. På basis av detta vidareutvecklas kalkylmodellen och översätts till ett användarvänligt program i Fas VI. Efter projektet två första år kommer arbetet med att förbättra och vidareutveckla modellen ta vid och beräknas pågå ytterligare ett antal år framöver.

Projektets resultat
Sammanfattningsvis leder projektet till följande konkreta resultat:
Case ”Vuxna som varken arbetar eller studerar”. I detta case belyses de olika typer av kalkylmodeller som vi arbetar med och skillnaderna dem emellan. De är: a) en cost-saving analys av ekonomiska effekter för den offentliga sektorn och dess delar; b) en cost-saving analys som också inkluderar de finansiella effekterna för de människor som omfattas av en intervention; c) en kostnads-effektanalys där även effekterna på livskvalitet för socialt exkluderade ingår.
Betaversion av den svenska registermodellen. En preliminär (beta-version av) kalkylmodell som innefattar alla de beskrivna delarna ovan och som är underlag för testning i pilotkommuner.
Slutversion av den svenska registermodellen. En testad kalkylmodell klar att brett erbjudas till kommunerna i en användarvänlig utformning och med en självinstruerande användarmanual.

Referenser
Feldman I, Wellander L, Sampaio F, Wells M, & Sarkadi A (2014). Med många bäckar att stämma i – hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden? En förstudie om beräkningar av kostnader och potentiella besparingar vid förebyggande insatser kring barn och unga i riskzon. Skandia Idéer för livet.

Galobardes B, Lynch JW, & Smith GD (2008). Is the association between childhood socioeconomic
circumstances and cause-specific mortality established? Update of a systematic review. J Epidemiol Community Health, 62(5):387-390.

Nilsson, I & Wadeskog, A (2015). Handbok i beräkning av sociala investeringar. Skandia idéer för livet.

Skandia (2016). Innanför till utanför. Bättre kommunalt beslutsstöd: Ny kalkylmodell för interventioner riktade mot social utsatthet. Skandia idéer för livet (kommande publikation).

Skandia (2016). Brugermanual til Skandia‐modellen 2016. April 2016. Skandia Danmark

Socialstyrelsen (2010). Social Rapport 2010.

SOU 2015:56. Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet.

SOU 2016:94. Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Betänkande av: Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro.

Nyckelord:
Social exkludering, prevention, samhällsekonomiska kalkyler, beslutsstöd, prioritering

Projektmedlemmar

Namn Titel Examen Finansiering
Lennart Nygren Professor
Anneli Ivarsson Proessor
Lars Lindholm Professor
Lisa Harryson Forskare
Anni-Maria Pulkki-Brännström Forskare
Klas-Göran Sahlen Forskare
Curt Löfgren Forskare
Inna Feldman Forskare

Tillbaka till populärbeskrivning


Sidansvarig: Eva Stoianov

Utskriftsversion