Vad kan vi lära av storskaliga internationella komparativa kunskapsmätningar för att utveckla den svenska skolan?

Projekttitel

Vad kan vi lära av storskaliga internationella komparativa
kunskapsmätningar för att utveckla den svenska skolan?

Projektperiod

2016-01-01 - 2020-12-31

Ämnesområden

Internationell pedagogik

Forskningsledare

Ewa Rolfsman, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

TIMSS (Trends in International Mathematics and science study) och PISA (Programme for International Student Assessment) är storskaliga internationella kunskapsmätningar som regelbundet genomförs bland elever i Sverige och andra länder. Deras övergripande syfte är att undersöka kunskapsnivån i matematik, naturvetenskap och läsning. TIMSS och PISA är designade för att kunna dra slutsatser som är giltiga för alla elever i de undersökta åldrarna och även om de har delvis olika specifika syften, så har de gemensamt att den information som samlas in möjliggör studier av den effekt som skolan har för elevers prestationer. Samtidigt som elevernas kunskap testas så samlas även information från elever, lärare och skolledning med avseende på faktorer i skolmiljön samt information i form av attityder och uppfattningar till skolan och till olika ämnen.



Efter varje TIMSS och PISA studie presenteras resultat över hur elever i Sverige och andra länder presterat och dessa resultat brukar få stor uppmärksamhet i media. De presenterade undersökningarna är dock ofta av deskriptiv karaktär, medan undersökningar med mer djupgående analyser är mer sällsynta. Resultat från TIMSS och PISA ligger emellertid ofta till grund för politiska beslut och satsningar på skolan, vilket innebär att det är angeläget att granska vilken information som TIMSS och PISA ger oss. Det är också viktigt att undersöka hur den information som samlas in kan användas för att utveckla den svenska skolan och därmed även bidra till att höja elevernas prestationer, i synnerhet mot bakgrund av att de senaste kunskapsmätningarna har visat att svenska elevers resultat har försämrats över tid samt att antalet elever som inte når målen för grundskolan i Sverige har ökat.

Forskning visar att det finns stora skillnader mellan skolor med avseende på hur eleverna presterar. Den skolsegregation som tidigare ansetts som ett angeläget politisk mål i Sverige att motverka, har snarare blivit mer framträdande. Sverige tillhör i dag den grupp av länder som uppvisar såväl en nedgång när det gäller likvärdighet i utbildning och elevers kunskapsnivå mätt med prestationer på prov. För att den nedåtgående trenden i Sverige ska kunna vändas fordras emellertid kunskap om vilka faktorer i skolmiljön som har ett positivt samband med studieframgång men också vilka faktorer som inverkar negativt på studieframgång.

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka vad vi kan lära oss av storskaliga internationella kunskapsmätningar såsom TIMSS och PISA för att utveckla den svenska skolan genom att nyttja insamlad information. Vidare är projektet inriktat mot att undersöka hur resultatet från de storskaliga kunskapsmätningarna är relaterade till andra former av bedömningar av elevers kunskapsnivå (elevers betyg och nationella provresultat) samt hembakgrund. Därutöver kommer vi att undersöka om TIMSS och PISA innehåller information som kan användas för att identifiera framgångsfaktorer som är möjliga att påverka inom ramen för skolans verksamhet. En viktig del i projektet är även att jämföra dessa resultat över tid samt med andra länder som har liknande utbildningssystem såsom exempelvis de nordiska länderna.

Resultatet från projektet kommer att bidra till kunskap om hur vi kan använda resultaten från de internationella kunskapsmätningar för att utveckla skolan genom att vi får fördjupad kunskap om hur kunskapsmätningarna fungerar i Sverige och vad vi kan lära oss om faktorer i skolmiljön som är möjliga att påverka och som har ett samband med elevers studieframgång i Sverige i jämförelse med andra länder. Att insamlad information från kunskapsmätningarna kan användas för att utveckla skolan och dess verksamhet är av intresse ur en rad perspektiv, inte minst mot bakgrund av att den ökade mängden kunskapsmätningar har inneburit att en större del av elevens och lärarens vardag kommit att ägnas åt kunskapsmätningar. Resultaten kommer att publiceras i internationella tidskrifter och på konferenser.

Sökord: utbildningsvetenskap

Projektmedlemmar

Namn Titel Examen Finansiering
Marie Wiberg Professor Vetenskapsrådet (UVK)
Ewa Rolfsman Docent Vetenskapsrådet (UVK)

Tillbaka till populärbeskrivning


Sidansvarig: Eva Stoianov

Utskriftsversion