Till umu.se

Makt och inflytande i äldreomsorgen: Strukturella villkor och individuella utryck

Projekttitel

Makt och inflytande i äldreomsorgen: Strukturella villkor och individuella uttryck.

Projektperiod

2008-01-01 - 2010-12-31

Ämnesområden

Vetenskapsteori, Socialt arbete, Statsvetenskap

Forskningsledare

Stina Johansson, Institutionen för socialt arbete

Makt och inflytande i äldreomsorgen: Strukturella villkor och individuella uttryck

I en muntlig fråga i riksdagen undrade en riksdagsledamot hur statsrådet för vård- och äldre¬omsorg avsåg att agera för att förhindra rasism och diskriminering inom äldreomsorgen. Bakgrunden till frågan gällde en undersökning om vård¬givarnas hanterande av önskemål från vård¬¬¬tagare och deras anhöriga om att inte behöva bli behandlade av personer med invandrar¬bakgrund. Undersökningen visade att en majoritet av de tillfrågade vårdgivarna var beredda att tillmötesgå önskemålen (Skriftlig fråga 2004/05:900). Statsrådet konstaterade i sitt svar att inflytandet för äldre personer var viktigt, men att det inte fick användas på så vis att personer med exempelvis annat etniskt ursprung fick svårt att utföra sitt arbete (Svar på 2004/05:900).
Skriftväxlingen i riksdagen visar på hur politiska beslut kan bidra till att skapa motstridiga mål inom ett politikområde. Äldreomsorgen är en arena för såväl politisk styrning med politiska ambitioner som lokal administration och resursfördelning. Bland de styr¬dokument som riktar sig mot äldreomsorgen återfinns regeringens nationella handlingsplan för äldrepolitiken. I planen utgör ett av målen att de äldre skall ha inflytande i samhället och över sin vardag. Det sägs bl.a. att den ”enskilde skall ha inflytande i samhället som boende, patient, mottagare av hemtjänst eller i andra sammanhang” (Prop. 1997/98:113).
Samtidigt som den äldre vårdtagarens inflytande utgör ett prioriterat mål inom äldre¬omsorgen finns det andra lagar som kan bidra till att begränsa den äldre vårdtagarens möjlig¬heter att påverka sin vårdsituation. Ett exempel är lagen som reglerar jämställdheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden (SFS 1991:433). Ytterligare en lag som kan åberopas i detta sammanhang är lagen mot diskriminering (SFS 2003:307).
Förutom lagar styrs äldreomsorgen av olika professionella och vardagliga diskurser gällande etik och god omsorg. Hos politiker, lagstiftare, forskare, utbildare och personal inom omsorgssektorn finns en otvetydig konsensus om att äldreomsorgen bör tillgodose den enskil¬des behov av hjälp. Frågan är dock vilka behov som anses legitima och i vilken utsträckning dessa önskemål kan anses vara behov eller bedömas som inopportuna. Trots att det sedan länge varit känt att äldreomsorgens professionella arbete, som till stor del utförs i privata hem, innebär särskilda dilemman när etiska frågor ställs mot arbetsrättsliga, har det inte erbjudits någon lösning på dessa dilemman (Johansson & Lundell 1990).
Rätten till lika behandling och vår syn på vad välfärd ska innehålla, kan i sin nuvarande nationella utformning komma att utmanas av politisk styrning och globala influenser. Makt och inflytande har kommit att få en alltmer komplex betydelse i en föränderlig äldreomsorg där centrala begrepp som kön, etnicitet och jämställdhet måste problematiseras.
I detta projekt är det makt och inflytande i svensk äldreomsorg som står i förgrunden. En sådan föränderlig social verksamhet med ett flertal aktörer på olika nivåer inblandade, gör det nödvändigt att beakta frågor som rör politisk styrning och ansvar för de äldres behov, men också individens rättigheter och skyldigheter att delta i utformning av tjänsteinnehåll och utförande. Vi vill belysa både strukturella villkor och de individuella uttryck som makt och inflytande tar sig. Genom att belysa frågor kring makt och inflytande i svensk äldreomsorg kommer slutsatser att kunna dras kring var makten egentligen är belägen i förhållandet mellan politiker, tjänstemän och den enskilde. Dessa slutsatser är viktiga utifrån ett demokrati¬perspektiv eftersom de bidrar till att problematisera frågor om öppenhet, insyn och ansvars¬utkrävande inom ett av välfärdsstatens allra viktigaste verksamhetsområden.

Specifika mål och syftet med projektet
Syftet med projektet är att studera makt och inflytande i en av välfärdsstatens praktiker, äldreomsorgen. Hur ser den politiska styrningen ut? Vad händer när politisk ambition möter lokal administration och praktiskt vardagsarbete? Spänningar mellan politisk ambition, rätt¬igheter, skyldigheter samt var ansvaret ligger och hur ansvar utövas bildar grunden för en fördjupad analys av makt och inflytande. Projektet belyser flera aktörers perspektiv och utgår från äldre som är beroende av välfärdsamhällets utbud av omsorg, personal anställd på olika nivå¬er i äldreomsorgen samt högre politiker och tjänstemän. Över¬gripande frågeställningar för projektet är: 1) Hur ser den politiska styrningen ut av äldreom¬sorg¬en med avseende på exempelvis olika aktörers rättigheter? Hur har styrningen utveck¬lats över tid? 2) Vad händer när målen om jämställdhet, rättvisa och god omsorg förhandlas och om¬sätts från politiska direktiv till praktiskt utfört vardagsarbete i äldreomsorgen? 3) Vilka aktörers makt och inflytande väger tyngst i ett spänningsfält där rättigheter, skyldigheter och ansvar står på spel? 4) Hur löses omsorgsetiska dilemman där kön, etnicitet och jämställdhet ställs på sin spets?
Projektet förväntas bidra till: i) ökad kunskap om villkoren för olika aktörer i äldreom¬sorg¬en vad gäller makt och inflytande, ii) en teoretisk och empi¬risk utveckling av makt och in¬fly¬tande, vilket omfattar såväl politiker och tjänstemän som omsorgs¬givare och omsorgs¬tagare tolkat i termer av formella rättigheter, skyldigheter och ansvar, iii) en vidareutveckling av den metod som Andersson (2007a) har arbetat med i sin avhan¬dling för att synliggöra och studera icke avsedda processer som uppstår till följd av dessa förhandlingar.

Områdesöversikt samt tidigare resultat inom forskningsområdet
I en omsorgsorganisation där det offentliga ansvarstagandet alltmer kommit att styras av medborgerligt rättvisetänkande och lagstiftning, blir frågor som rör omsorg, rättvisa, etik och moral nödvändiga att kontextualisera (jfr Blomberg 2004; Nordström & Dunér 2003, Kalman 2003). I SOU 2006:37 Om välfärdens gränser och det villkor¬ade medborgarskapet, sätts fokus på en av välfärdssystemets paradoxer. Med utgångspunkt i omsorgsmötet mellan personal och äldre, i vilket ömsesidighet, närhet och frivillighet är ideala principer, aktuali¬serar hemmets privata arena en rad dilemman som kräver en närmare betraktelse. Ska exempel¬vis en hjälpberoende äldre person – oberoende av vad lagen säger – ges möjlighet att själv bestämma vem som kommer hem för att utföra en insats? Eller ska den äldre kunna tacka nej, till exempel om personalen är en man och/eller av annat etniskt ursprung? Vilken betydelse får kön och etnicitet i omsorgsmötet om ”icke opportuna önskemål” framförs? Hur förhåller sig de äldre till tankar om diskriminering och hur bemöter och ser personalen på ”diskriminerande klienter”? Går det att finna goda lösningar på dessa typer av etiskt svåra dilemman som finns i hemtjänstens organisation?
Jämställdhetspolitiken har genom kraven på jämställdhetsplaner präglat förutsätt¬ningarna för ett omsorgsmöte (Johansson 2004). Liknande planer finns också för att ge förutsättningar för etnisk mångfald. Att lagstiftningsvägen försöka skapa ett mer jämlikt, jämställt och mångfaldigt samhälle kan dock komma att stå i motsättning till sådant som är centralt för individuella rättigheter och valfrihet, något som kommit att framstå som en själv¬klarhet i det senmoderna samhället. Frågan är emellertid hur dylika målkonflikter hanteras i politi¬ska styrdokument. Det finns tecken på att den politiska styrningen över äldreomsorgen ökat under senare tid genom exempelvis tillkomsten av en nationell handlingsplan för äldre¬politiken (Prop. 1997/98: 113). I vad mån den politiska styrningen av äldreomsorgen verklig¬en förmår att styra i praktiken utgör emellertid en öppen fråga. Tidigare forskning har visat att det inte kan uteslutas att politiska beslut visserligen kan ha ett symboliskt värde, men inte funge¬rar som ett effektivt styrmedel (Rothstein 1994: 90).
De etiska principer som vägleder omsorgen i utförandeledet kommer också till uttryck i de professionella och i de vardagliga diskurser som omger äldreomsorgen. Kön och etnicitet är otillräckligt problematiserat i äldreomsorgen, likaså konsekvenser av omsorgens förändrade villkor, konstaterar Szebehely (2005). I en föränderlig hemtjänstverksamhet med flera aktörer inblandade, blir det synligt att kön är både kontextbundet och relationellt. Det blir därför särskilt viktigt att problematisera kön och konsekvenser av jämställdhetslagstiftningen. Det som framstår som jämställt på en nivå är det inte nödvändigtvis på en annan (Andersson 2007a). I bedömning av äldres behov, deras anhörigas förmåga samt i föreställningar om vad god omsorg består i, blir det möjligt att se hur kvinnor och män ställs inför olika förväntning¬ar, och att deras behov bedöms utifrån olika mallar (Andersson 2004; Brodin 2005; Mossberg Sand 2000). Brodin (2006) pekar på hur den offentliga äldre¬omsorgen har formats och omskapats utifrån såväl bekönade som ”rasifierade” föreställningar om äldre och äldres omsorgs¬behov. Invandrade äldre reduceras till en kategori som antas ha gemen¬samma egenskaper och behov som särskiljs från kategorin äldre svenskar. Etni¬ska grupper tillskrivs ofta en speciell omsorgskultur (Brodin 2006; Forsell 2004).

Projektbeskrivning
Den politiska styrningen och de politiska ambitionerna kan avläsas i de lagar och förordningar som omgärdar äldreomsorgen, likaså i den lokala administrationen och styrningen av äldre¬omsorgens alltmer knappa resurser. Exempel på styrdokument och lagar är regeringens nationella handlingsplan för äldrepolitiken samt socialtjänstlagen. Därutöver finns det olika lokala styrdokument som riktar sig mot äldreomsorgen. Det intressanta med styrdokumenten är vad det konkreta innehållet består av respektive vad det inte består av: I vad mån behandlar dokumenten konflikter mellan olika mål och intressen som kan uppstå i den praktiska verk¬samheten? Hur ser egentligen styrningen ut av den problematik som kan uppstå mellan vård¬tagarens och vårdpersonalens rättigheter? I vad mån problematiseras företeelser som kön, etni¬citet och sexuell läggning? I vilken utsträckning anges riktlinjer för hur konflikter skall lösas mellan olika intressen? Hur har styrningen av äldreomsorgen utvecklats över tid och hur skall den utvecklingen förklaras?
Även om det skulle visa sig att det förekommer politisk styrning av äldreomsorgen behöver det inte nödvändigtvis innebära att målen verkligen uppfylls ute i verksamheterna. Det kan mycket väl visa sig att politiken i praktiken utformas i mötet mellan vårdtagaren och vård¬givaren. Därför måste frågor ställas kring politikens utfall i de olika verksamheterna: Vad händer egentligen i praktiken med valfrihet jämställdhet, kön och etnicitet när politisk ambition möter lokal administration i form av knappa resurser, rådande omsorgsdiskurser, eller i de fall då den enskilde omsorgstagarens önskemål bedöms som inopportuna? Vilken betydelse har hemmets och kroppens olika intimitetszoner och råder det valfrihet för den som är beroende av hjälp? Hur tolkas lagarna i praktiken?
På hemmets privata arena riktas fokus mot en rad omsorgsetiska dilemman som måste analyseras vidare på en konkret nivå, för att få fatt i makt och inflytande. Omsorgsmötet kan ses som en yttersta utpost för samhällets demokratiska kontroll. I omsorgsmötet kan i varierande grad omsorgsgivare respektive omsorgstagare vara den som har respektive bör ha auktoritet i situationen. Hemmets arena kan beskrivas i termer av osynliga trösklar som ska passeras: rumsliga, kroppsliga och intima. Trösklarna upprättas i syfte att markera autonomi och oberoende och aktualiserar samtidigt frågor om kunskap, auktoritet och respekt (Kalman 1996, 2003, 2006a, 2006b; Thornquist 1998/2001).
De rumsliga trösklarna markerar övergångar från mer offentliga till mer privata delar av hemmet, och rummen kan i varierande grad sägas vara symboliskt laddade med kropp och intimitet. Ytterligare trösklar som måste passeras gäller kroppen. Att ge eller ta emot en injek¬tion, eller att få hjälp med att ta på en protes stör kanske inte så många, men kräver trots allt att den som får hjälp kroppsligt överlämnar sig till den andres vård, hjälp eller omsorg och ger denne ”tillträde” till kroppen. När det gäller den nakna kroppen, och hjälp med hygien som dusch, toalettbesök etc. behövs ett starkare godkännande (jfr Twigg 2000). Kön är svårt att bortse ifrån, och kroppsliga trösklar som överskrids kan lättare upplevas som intimt laddade, åtmin¬¬stone för omsorgstagaren (jfr Dahle 1996). I hemmet upplevs kroppen med nödvändig¬het mera utsatt. Svårigheter att studera dessa situationer finns väl dokumenterade (Johansson 1994; Ungerson 1983; Widding Isaksen 1994).

Teoretisk förankring
Frågor om makt och inflytande över äldreomsorgen kräver en ny, dynamisk och mång¬facetterad analys på flera nivåer. Vi använder oss av implementeringsteori respektive teorier som fokuserar på omsorg och medborgarskap. Inom statsvetenskaplig implemen¬teringsteori finns två huvudsakliga perspektiv på var makten är belägen i förhållandet mellan besluts¬fattare och tillämpare. Enligt det traditionella perspektivet är makten belägen i de politiska för¬sam¬lingarna. I allmänna val utses representanter till beslutande församlingar, vilka i sin tur utser ett exekutivt maktorgan som verkställer besluten med hjälp av förvalt¬ningen. Utifrån det perspektivet betraktas förvaltningen som ett neutralt och förhållandevis oproblematiskt instru¬ment för genomförandet av beslut (Sannerstedt 2001: 21). Det perspek¬tivet är också använd¬bart i de fall där förvaltningen skall fatta beslut om exempelvis social¬försäkringar, som bostad¬s¬tillägg till pensionärer. I just det fallet finns det noga specificerat i lagtexter utefter vilka riktlinjer stödet bör utgå.
Enligt det andra perspektivet, det närbyråkratiska, utövas makten formellt av de politiskt valda församlingarna, men i praktiken återfinns en stor del av makten hos de enskilda tjänstemännen. Detta gäller dock inte inom samtliga verksamhetsområden. Michael Lipsky, portalfiguren inom det närbyråkratiska perspektivet, pekar ut rättsväsendet, socialtjänsten och skolan som områden inom vilka tjänstemännen anses ha en stor del av den reella makten (Lipsky 1980, se även Blomqvist & Rothstein 2000: 15-16). Orsaken till det är att besluts¬fattande inom dessa verksamhetsområden kräver en hög grad av situationsanpassning.
Utifrån Lipskys arbete kan det således förväntas att den politiska styrning som utövas av folkvalda församlingar över äldreomsorgen är svag, men den tesen får inget enhälligt stöd i mötet med verkligheten. Det finns nämligen exempel på att kommunpolitiker upplever att äldre- och handikappomsorgen kommit att bli föremål för en allt starkare statlig reglering (Hillman, et al. 2002). Dessutom kan den politiska styrningen komma från den lokala nivån. I flera kommuner har det utformats mål och riktlinjer inom handikapp- och äldreomsorgen, vilka kan styra vårdpersonalen i deras arbete.
Den politiska styrningen ska också anpassas till pågående värderingsförskjutningar beträffande vad som betraktas som samhällets respektive individens ansvar. Hvinden och Johansson (2007) pekar på förändringar som har lyft fram spänningar mellan olika aspekter av det sociala medborgarskapet. Sam¬bandet mellan rättigheter och skyldigheter har stärkts. Individens egenansvar och valfrihet har hamnat i förgrunden genom privatisering av samhäll¬s¬tjänster och genom en tydligare trend mot individualisering. Deltagande i samhället uppmun¬tras alltmer och medborgarna litar mindre på politiker, tjänstemän och professionella. Trenden går mot tydligare bevakning av legala sociala rättigheter, och förväntningar att också göra det. Individuella rättigheter stärks, och skydd mot diskriminering byggs upp, t.ex. genom att kön och etnicitet beaktas i lagstiftningen. Förändringar i könsroller och värderingar påverkar hur individer förstår och förhandlar sina rättigheter, skyldigheter, tillhörighet och delaktighet i samhället (Hall and Williamson 1999; Lister et al. 2007).
Den kommunala organiseringen av omsorg kan också ha betydelse för möjligheterna till makt och inflytande. Äldreomsorgen är behovsprövad, vilket innebär att en speciell yrkes¬grupp, ofta benämnda biståndsbedömare, har en formell beslutsmakt över de äldres behov av hjälp¬insatser. Analyser visar att utförarna, dvs. hemtjänstpersonal, inte alltid följer de bistån¬ds¬¬beslut som fattas av biståndsbedömare efter utredning (Andersson 2007a; Vabø 2003). I praktiken finns det åtminstone fyra möjliga grupper av aktörer som kan ha makt och infly¬tande över insatsernas utförande. Biståndsbedömare, vårdbiträden och undersköterskor, anhö¬ri¬ga, samt den äldre själv, förhandlar och har inflytande över omsorgens karaktär. Dessa aktö¬r¬ers inflytande kan inte enkelt avgränsas från varandra, men de representerar olika förhåll¬nings¬sätt till makt och synen på de äldres inflytande i omsorgen och relationer i möten mellan olika aktörer (Andersson 2007b).
Tendenser till segregering och utestängning av vissa grupper i den offentliga omsorgen, förutsätter ett problematiserande förhållningssätt till omsorgens demokratiska innehåll (Brodin 2006). Hur kan individers skyldigheter och rättigheter förstås i en omsorgskontext där mottagaren är beroende av andra i det dagliga? Är den beroende äldre skyldig att ta emot hjälp av vem som helst i sitt eget hem? Behovet av hjälp med det mest intima i sitt hem, kan just därför motivera behovet av att välja vem som kommer för att utföra hjälpinsatsen. Respekt för omsorgstagarens integritet kan innebära i den asymmetriska relation som råder mellan den som ger hjälp och den som behöver hjälp, att den starkare faktiskt antar en något reserverad och distanserad attityd, för att kompensera det faktum att man passerar trösklar som normalt begränsas till dem som står oss nära (Sennet 2003).

Metod och genomförande
De frågeställningar vi presenterat är ur ett makt- och demokratiperspektiv särdeles intressanta att applicera på hemtjänsten; den idag vanligaste formen av offentligt serviceutbud riktat till hjälpbehövande äldre i sina hem. Den hembaserade omsorgens organiseringsformer kan variera mellan kommuner, och många personalgrupper finns inblandade i de äldres hjälp¬insatser. Studien kommer att genomföras i två delstudier, en som behandlar äldreomsorgens politiska styrning, en annan som sätter tjänsternas utförande i fokus.
I den delstudie som avser den politiska styrningen av äldreomsorgen, utförs en analys av olika styrdokument på statlig respektive lokal nivå. På central nivå kan det handla om olika lagar och handlingsprogram som riktar sig mot äldreomsorgen, som Socialtjänstlagen och den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken. Även förarbeten i form av statliga utredningar komm¬er att inkluderas i analysen. På lokal nivå handlar det om analys av ett urval av de mål och riktlinjer för äldreomsorgen som finns formulerade. Oavsett nivå studeras dokumenten med hjälp av kvalitativ textanalys. Den kvalitativa textanalysen handlar övergripande om att ställa frågor till texten och se om dessa besvaras (Esaiasson et al. 2007: 237). I just det här fallet handlar det om att granska styrdokumenten utifrån olika kategorier som rättigheter, skyldig¬heter, etnicitet samt genus. Exempelvis på frågor som kan ställas till texten är följande: Vilka aktörers rättigheter uppmärksammas? Problematiseras företeelser som kön, etnicitet och sexuell läggning? Anges riktlinjer för hur konflikter skall lösas mellan olika intressen?
Delstudien syftar även till att undersöka hur den politiska styrningen av äldreomsorgen utvecklats över tid. Därför genomförs intervjuer med ett antal nyckel¬personer på central resp¬e¬k¬tive lokal nivå. På central nivå utgörs dessa nyckelpersoner av statsråd, departementsråd samt ledamöter av olika utredningar som varit centrala för äldre¬omsorgens utveckling. På lokal nivå utgörs nyckelpersonerna av ordföranden i socialnämnder eller motsvarande samt tjänste¬män med ansvar för den övergripande planeringen av äldre¬omsorgen.
I delstudien som avser tjänsternas utförande studeras vårdbiträden/under¬sköterskor, dvs. de som utför de direkta hjälpinsatserna till de äldre, kommunens biståndsbedömare, samt äldre med hemtjänst. Dessa grupper besitter olika möjligheter till makt och inflytande i tjäns¬ter¬nas utförande. Inlednings¬vis riktas en enkät till de två personalgrupperna i en större stad. Enk䬬t¬en kommer att innehålla bakgrundsfrågor samt utformas tydligt och preciserat mot fråg¬or där kön och etnicitet blir synliga i personalgruppernas arbete. De svar vi får via enkäten komm¬¬er att bli avgörande för fortsatt urval av intervjupersoner, vilket möjliggör en öppenhet för forskningsfältets variation. Intervjuerna genomförs para¬llellt för att på så sätt föra vidare intre¬ssan¬ta frågor mellan grupperna och låta rösterna infor¬meras av varandra. Detta metodologiska angreppssätt har tidigare prövats av Andersson (2007a).
Genom att vi i det empiriska arbetet sätter fokus på ”trösklar” för att undersöka och ana¬ly¬¬sera hur dessa kommer till uttryck i termer av valfrihet, egenansvar och beroende – och hur man talar om detta – kan aspekter av makt och inflytande i omsorgssituationen bli synlig. Men trösklarna är också knutna till olika slags kunskap och auktoritet. Ur forskningsetisk syn¬vinkel är ett viktigt ställningstagande att konfidentialitet kan utlovas och att kontakter mellan en¬skild personal och äldre inte kan identifieras.
Resultaten från delstudierna möjliggör slutsatser kring var makten egentligen är belägen i förhållandet mellan politiker, tjänstemän och den enskilde i fallet med äldreom¬sorgen. Dessa slutsatser är viktiga utifrån ett demokratiperspektiv, eftersom de bidrar till att problematisera frågor om öppenhet, insyn och ansvarsutkrävande inom offentliga verksam¬heter.


Preliminära resultat
I ett nyss avslutat projekt har Andersson (2007a) visat på icke avsedda processer, exempelvis vad gäller jämställdhet mellan könen. Det framkom t.ex. att många äldre föredrog att bli duschade av en kvinna, framför en man. På den administrativa nivån följde bistånds¬bedömarna ett neutralt lagtolkningsbeslut, det vill säga att det inte var möjligt för de äldre att få välja kön på den hemtjänstpersonal som kom. De kunde däremot låta detta önskemål vidarebefordras i form av en anteckning i uppdraget till hemtjänsten. Då hemtjänstpersonalen som utför duschningen tog ställning till denna fråga, valde de dock oftast att följa de äldres önskemål. I de fall då hemtjänstpersonalen måste vara två för att utföra en hjälpinsats hos någon äldre och denne inte tog emot en man, löste man detta genom att den kvinnliga personalen fick utföra uppdraget själv. Då dessa olika perspektiv informerade varandra i analysen, framstod jämställdhetspolitiken som missriktad, vilket pekar mot att kön måste kontextualiseras (ibid.). Detta resultat är en utgångspunkt för projektet där vi avser att fördjupa dessa icke avsedda processer med fokus på kön, etnicitet och jämställdhet. Brodin (2006) pekar på strukturell diskriminering som finns inbäddad i äldreomsorgens rutiner och vedertagna praktiker.
Denna undersökning låter vi varken stanna vid en diskursiv nivå, eller begränsas till en teoretisk diskussion om omsorg. Istället följer vi empiriskt det som pågår från diskurs till genomförd praktik, från etik och lagstiftning till omsorgsarbete och beroende, och kan därmed synliggöra icke avsedda processer, samt belysa demokratins möjligheter och begränsningar i den praktiska verksamheten.
Vad beträffar den politiska styrningen av äldreomsorgen är den allmänt vedertagna uppfattningen att den tidigare utvecklingen mot decentralisering under 1980-talet kommit att ersättas av en ny period under vilken mönstret är mer otydligt (Strandberg 2003: 195-198). Kommunernas avgiftsuttag inom äldreomsorgen är ett tydligt exempel på detta. I en tidigare studie har Feltenius (2004; 2006) visat att kommunerna i början av 1990-talet fick större frihet att själva bestämma över avgiftsuttaget inom äldreomsorgen. Avreglering av avgiftsuttaget kom emellertid att avlösas av en återreglering som innebar att staten kom att bestämma nivåerna på kommunernas avgiftsuttag med avseende på bl.a. högsta tillåtna avgiftsbelopp (Feltenius 2004). Andra tecken på en ökad statlig styrning över äldreomsorgen är det pågå¬ende arbetet med utformandet av ett nationellt styrdokument för vård och omsorg av äldre (Dir. 2006:86). Dessutom förekommer det att politiska församlingar på lokal nivå beslutar om styrdokument. Sammantaget tyder detta på att den politiska styrningen av äldreomsorgen ökat över tid. Den intressanta frågan är hur det påverkar själva maktbalansen mellan tjänste¬männen, politikerna och den enskilde.

Internationellt samarbete
I ett nordiskt projekt finns följande samarbetspartners: Docent Sirpa Wrede, Helsingfors universitet, Docent Lea Henriksson, University of Tampere, Professor Kari Waerness, Uni¬versitetet i Bergen, Docent Karen Christensen, Universitetet i Bergen, Professor Bettina Dybbroe, Roskilde universitetscenter.
Etiska överväganden
Projektet kommer att hantera ett känsligt material och i viss mån känsliga uppgifter av utsatta grupper, de äldre, därför kommer projektet att genomgå prövning i regional etisk kommitté. Intervjuer kommer att säkra informerat samtycke, anonymiseras, avidentifieras och kod¬nycklar kommer att förvaras inlåsta, liksom ursprungsmaterial och bandinspelningar.
Genusforskning och forskning med genusperspektiv
Tidigare studier visar att äldreomsorgen är ett särskilt angeläget område att studera ur ett könsperspektiv (Szebehely 1998, 2005). Äldreomsorgen är ett könssegregerat område, inte minst på mottagarsidan – något som är mindre uppmärksammat i forskningen. Äldreomsorgen är ett ojämlikt område, från början till slut, både med avseende på kön och på etnicitet. Hur jämställdhetspolitik, arbetsrättslagstiftning skapar utrymme för, alternativt stänger vägar till makt och inflytande, bör analyseras utifrån de äldre och ev. deras anhöriga, olika personal¬grupper samt genom politiska beslut i form av lagar, förordningar och styrdokument. För att få fatt i förutsättningar och konsekvenser av kön och etnicitet bör förhandlingen följas genom möten mellan grupper och mellan olika nivåer.

Projektets betydelse för forskningsområdet
Fokus för projektets vetenskapliga nyhetsvärde och relevans kan anses ligga framför allt på det empiriska området där dessa ”vita fläckar” på kartan råder, men möjligheten att belysa och besvara projektets centrala frågor vilar samtidigt på ett metodologiskt tillvägagångssätt som är nytt på området. Genom att följa hur politiska och omsorgsetiska ambitioner omtalas i förhandlingar på äldreomsorgens olika mötesarenor blir det möjligt att belysa hur dessa ambitioner och diskurser förändras och omförhandlas på ett ofta motsägelsefullt sätt i de möten som sker på olika nivåer i äldreomsorgen. Detta får betydande konsekvenser för hur beslut om bistånd omsätts i äldreomsorgens vardagliga praktik (se Andersson 2007a). Genom att också relatera dessa förhandlingar till styrdokument för verksamheten kan vi få kunskaper om hur dessa fungerar i ett närbyråkratiskt perspektiv.

Referenser
Andersson, K. (2004) Det gäller att hushålla med kommunens resurser – biståndsbedömarnas syn på äldres sociala behov. Socialvetenskaplig tidskrift. Vol. 11, nr 3-4, s. 275-292.
Andersson, K. (2007a) Omsorg under förhandling – om tid, behov och kön i en föränderlig hemtjänstverksamhet. (Diss). Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.
Andersson, K. (2007b) Myndighetsutövning i äldreomsorgen – att skapa olika behov lika för olika äldre? I: S. Johansson (red.) Social omsorg i socialt arbete. Inblickar, sammanhang och utblickar. Malmö: Gleerups. (kommande)
Blomberg, S. (2004) Specialiserad biståndshandläggning inom den kommunala äldre¬omsorgen. Genomförandet av en organisationsreform och dess praktik. (Diss.) Social¬högskolan, Lunds universitet.
Blomqvist, P. & Rothstein, B. (2000), Välfärdsstatens nya ansikte. Demokrati och marknads¬reform¬er inom den offentliga sektorn. Stockholm: Agora.
Brodin, H. (2005) Does Anybody Care? Public and Private Responsibilities in Swedish Eldercare 1940-2000. (Diss.) Institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet.
Brodin, H. (2006) Den generella äldrepolitiken och den selektiva äldreomsorgen – om kön, klass, etnicitet och åldrande i Sverige. I: SOU 2006:37, Stockholm: Fritzes förlag.
Dahle, R. (1996) Profesjonell berøring. Kvinneforskning. Nr 1, s. 21-31.
Dir. 2006:86, ”Nationellt styrdokument för vård och omsorg om äldre”.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wägnerud, L. (2007), Metodprak¬tikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.
Feltenius, D. (2004), En pluralistisk maktordning? Om pensionärsorganisationernas po¬litiska inflytande. Avhandling. Umeå: Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.
Feltenius, D. (2006), Pensionärernas organisering och politiska inflytande: Marginella eller betydelsefulla aktörer? I: Svedberg, Lars & Trägårdh, Lars, Det civila samhället som forskningsfält. Hedemora: Gidlunds Förlag.
Forsell, E. (2004) Skyddandets förnuft. En studie om anhöriga till hjälpbehövande äldre som invandrat sent i livet. (Diss.) Socialhögskolan, Stockholms universitet.
Hall T., Williamson, H. (1999) Citizenship and community, Leicester: Youth Work Press.
Hillman, Å. et al. (2002), ”Sju tunga socialdemokratiska ordförande angriper regeringens växa¬nde toppstyrning av kommunerna: ’Självstyret förvandlas till en kuliss’”. I: Dagens Nyhe¬ter, 2002-11-07.
Hvinden, B. & Johansson, H. (2007) Citizenship in Nordic welfare States. London, Rout¬ledge.
Johansson S. (1994): Hemmet som arena för vardagsliv, vård och forskning. I: B-E. Eriksson och E. Näsman (red.) Samhällsvetenskap och vardagserfarenhet, s 171–191. Stockholm: Liber.
Johansson S. (2004) Work with elderly people. A case study of Sweden, Spain and England with additional material from Hungary. http://144.82.31.4/carework/uk/reports
Johansson S. & Lundell, M. (1990): Etik ställs mot lag vid vård i hemmet. Personalen offrar ofta sina intressen. Läkartidningen. Vol. 87 nr.24, s. 2125–2129.
Kalman, H. (1996) Vem vet att en kvinnlig patient har ont? I: Kvinneforskning nr. 1, temanummer om Kvinners medisin og helse. Oslo: Norges forskningsråd.
Kalman, H. (2003) Om mänsklig värdighet och respekt. I: Kreftsykepleie: Tidsskrift for sykepleiere i kreftomsorgen, nr. 4, December, (6-10).
Kalman, H. (2006a). Kunskap och kunnigt handlande. I: B. Blom, L. Nygren, S. Morén (red.) Kunskap i socialt arbete: Om villkor, processer och användning. Stockholm: Natur & Kultur.
Kalman, H. (2006b) Kunskap och samhälle. I: B. Blom, L. Nygren, S. Morén (red.) Kunskap i socialt arbete: Om villkor, processer och användning. Stockholm: Natur & Kultur.
Lipsky, M. (1980), Street-Level Bureaucrats. Dilemmas of the Individual in Public Services. New York: Russel Sage Foundation.
Lister R. Williams F. Anttonen A, Bussemaker J, Gerhard U, Heinen J, Johansson S, Leira A, Siim B, Tobio C (2007) Gendering Citizenship in Western Europe: new challenges for citizenship research in a cross-national context. Bristol: Policy Press.
Mossberg Sand, A-B. (2000) Ansvar, kärlek och försörjning. Om anställda anhörigvårdare i Sverige. (Diss.) Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Nordström, M. & Dunér, A. (2003) Bevilja och ta emot hjälp. Om biståndsbedömare och äl¬dre i kommunal äldreomsorg. FoU i Väst Rapport 5:2003. Göteborg: Inform Trycket AB.
Prop. 1997/98:113, “Nationell handlingsplan för äldrepolitiken”.
Rothstein, B. (1994), Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik. Stockholm: SNS Förlag.
Sannerstedt, A. 2001, “Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken”.
I: Rothstein, Bo, Politik som organisation. Stockholm: SNS Förlag.
Sennett, R. (2003). Respect. The formation of character in an age of inequality. London: Penguin Books.
SOU 2006:37, Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet. Rapport av utred¬ningen om makt, integration och strukturell diskriminering.
Skriftlig fråga 2004/05:900, ”om rasism och diskriminering inom äldreomsorgen”.
Strandberg, U. (2003), Kommunal självstyrelse. I: Petersson, Olof & Mattson, Ingvar (red), Svensk författningspolitik. Stockholm: SNS Förlag.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:900, ”Svar på fråga 2004/05:900 om rasism och diskriminering inom äldreomsorgen”.
Szebehely, M. (1998) Hjälp i hemmet i nedskärningstid, hemtjänsten och anhörigas insatser för gamla kvinnor och män. I: A-M Sandqvist (red.). Åt var och en efter behov. Stockholm: Kommentus förlag.
Szebehely, M. (2005) (red.) Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt. TemaNord 2005:508. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Thornquist. E. (1998/2001). Kommunikation i kliniken: Möte mellan professionella och patienter. Lund: Studentlitteratur.
Twigg, J. (2000) Bathing – the Body and Community Care. London: Routledge.
Ungerson C. (1983) Women and Caring: Skills, Tasks and Taboos, I: Gaminarnikow et al. (red.) The Public and the Private. London: Heineman.
Vabø, M. (2003) Mellan traditioner och trender. I: M. Szebehely (red.) Hemhjälp i Norden – illustrationer och reflektioner. Lund: Studentlitteratur.
Widding Isaksen L. (1994) Den tabubelagte kroppen: Kropp kjønn og tabuer i dagens omsorgsarbeid. (Diss.) Universitetet i Bergen, Sosiologisk Institutt.

Projektmedlemmar

Namn Titel Examen Finansiering
Stina Johansson Professor FD Vetenskapsrådet
Katarina Andersson post.doc/univ.lektor FD Vetenskapsrådet
Hildur Kalman Docent FD Vetenskapsrådet
Lennart Sauer Univ.lektor FD Vetenskapsrådet

Extern finansiering (1000 SEK)

Huvudman Finansiär 2008 2009 2010
Stina Johansson Vetenskapsrådet 860 860 860

Valda publikationer

  1. Johansson Stina (red.) 2010. Omsorg och mångfald. Malmö: Gleerups.

  2. Johansson Stina & Katarina Andersson (2008) Diversity – a challenge to the Scandinavian care regime? Forum of Public Policy. Spring 08 edition, Online. http://www.forumonpublicpolicy.com/archivespring08/johanesson.pdf

Tillbaka till populärbeskrivning


Sidansvarig: Eva Stoianov

Utskriftsversion