Pressmeddelanden från Umeå universitet

Högt betyg till åldrandeforskning

[2012-06-15] Umeå universitets framstående åldrandeforskning får fortsatt starkt stöd av internationella utvärderare, bland annat nämns mycket hög vetenskaplig kvalitet, utvecklade internationella samarbeten, ökad produktivitet och stärkt jämställdhet.

År 2006 beviljade Vetenskapsrådet och Forskningsrådet Formas större tioåriga stöd till tjugo så kallade Linnémiljöer och åtta forskarskolor. En av dessa miljöer var forskningsprogrammet Åldrande och livsvillkor vid Umeå universitet, som också fick medel för att starta upp en forskarskola i befolkningsdynamik och offentlig politik. Efter halva bidragsperioden har samtliga miljöer och forskarskolor nu utvärderats.

Tolv Linnémiljöer rekommenderas få fortsatt oförändrat bidrag, bland annat Åldrande och livsvillkor som har 8 miljoner kronor/år. De åtta övriga miljöerna får antingen ett ökat eller minskat stöd. Även forskarskolan i Umeå får behålla sin nuvarande bidragsnivå, 1,4 miljoner kronor/år, som är det största av samtliga forskarskolor.

Enligt utvärderingen är den tvärvetenskapliga forskningsmiljön i Umeå världsunik, och förutspås få en nyckelroll på ett internationellt plan inom de närmaste åren. Forskningen håller mycket hög vetenskaplig nivå, och baseras på en högkvalitativ, longitudinell databas. Miljöns forskare, från flera olika vetenskapsområden, är extremt produktiva, och forskarsamarbeten finns på både nationell och internationell nivå. Könsbalansen inom miljön är god, och doktoranderna är engagerade inom spetsforskningen.

Inom den starka forskningsmiljön försöker forskare från olika ämnen inom humaniora, medicin och samhällsvetenskap att hitta sätt att förstå och hantera en av de största utmaningarna samhället står inför: den växande andelen äldre i befolkningen. Tillsammans försöker de besvara frågor som exempelvis: Vad är det som gör att vissa personer är friska och aktiva sent i livet, medan andra snabbt blir sjuka och svaga? Hur påverkar det yrkesverksamma livet en persons liv som pensionär? Vilka faktorer gör att en person får en ”lyckad” ålderdom? Vad karaktäriserar en lyckad ålderdom?