Till umu.se

Markkonflikter kan överbryggas
– i Afrika såväl som i Norden

[2017-06-21] Naturresursen marken är i hela världen en källa till välstånd, livskvalitet och till konflikter. Likheterna kan vara större än de ser ut mellan kalla Norden och heta Afrika. Men det går att bygga broar mellan naturvård och utveckling. Det framkom vid en global konferens i Umeå.

Inte mindre än 440 forskare från 42 länder samlades 18-22 juni i Umeå för att vid 56 sessioner diskutera frågor kring hur marken används, något som runt om i världen skapar konflikter. Konferensen ISSRM, International Symposium on Society and Resource Management, hålls vartannat år i USA och vartannat år någon annanstans i världen, i år alltså i Umeå.

En av huvudtalarna var Leela Hazzah som grundade den prisbelönta organisationen Lion Guardians. Hon talade om hur människor och lejon kan samexistera i Kenya och Tanzania.

 –  Även om viltvård i Afrika kan kännas fjärran från norra Sverige, är problematiken kring markanvändning likartad. När traditionell konflikthantering varken tycks gynna människor eller djur i det långa loppet, gäller det att hitta nya lösningar. Lion Guardians har genom att kombinera urbefolkningens kunskap med modern teknik lyckats hantera en svår konflikt, säger Camilla Sandström, forskningsledare för projektet Hållbar landsbygdsutveckling, ett av de tre Formas-projekt som arrangerade konferensen.

Andra huvudtalare vid konferensen var den norske naturturismforskaren Bjørn Kaltenborg, som också pratar om möjligheterna att samordna olika naturresursanvändningar, samt Neil Adger, känd klimatforskare från Storbritannien.

– Konferensens tema sätter fokus på viktig samhällsutveckling och forskning som bedrivs både vid Umeå Universitet och SLU, säger Linda Lundmark, forskningsledare för projektet Mobilisering av landsbygden.

Inte minst skogen står ofta i fokus, med olika behov för produktion, rekreation och biologisk mångfald - samt i Sverige även för rennäringen. Kraven på markanvändningen förändras dock snabbt i takt med att samhället utvecklas.

– Det är inte bara att skogsanvändningen förändras, utan även skogsanvändarna själva och skogsägarna förändras och får andra prioriteringar. Det är något vi studerar i ett av de tre Formas-forskningsprojekt i Umeå som håller i konferensen, säger Carina Keskitalo, forskningsledare för projektet Plural.

Bild:
Naturturismforskaren Bjørn Kaltenborn talar om hur olika intressen som vargar, järnvägar och skogsbruk ska existera på samma yta i Europa. Foto: Mona Bonta Bergman.

Redaktör: Ola Nilsson

Adress till nyheten:
http://www.samfak.umu.se/nyhet//.cid283657